– Jag anser att vi har alldeles för dålig koll på växlarna. Den enheten som jag jobbar på borde vara den som har bäst koll inom Trafikverket. Jag är kritisk mot att vi inte har bättre underlag och bättre uppföljning, säger Ensio Taivalkoski, spårexpert på Trafikverket.

Även om järnvägen är ett av de säkraste färdmedlen idag menar han att bristande uppföljning av fel riskerar att påverka säkerheten i framtiden.

– Jag tycker vi borde ha bättre koll för att kunna vakna i tid om en säkerhetsförsämring sker någonstans. När vi inte har bra uppföljning och analys då kan vi inte säga att vi har bra koll på anläggningen, säger Ensio Taivalkoski.

Trafikverkets officiella förklaring till den stora ökningen av fel på växlarna under årets första månader är den hårda vintern. Men samtidigt är det välkänt att många växlar är gamla och skulle ha bytts ut för länge sedan. 

– Den här utvecklingen är väntad, eftersom Trafikverket själva säger att man inte har den utbytestakt av växlar som behövs, säger Jörgen Lundström ordförande för fackförbundet SEKO på järnvägsentreprenören Infranord.

Bytt ut omkring 30 – 50 växlar per år

Den senaste tiden har Trafikverket bytt ut omkring 30 – 50 växlar per år. Om den utbytestakten fortsätter måste växlarna hålla mycket längre än vad som är tänkt.

– En normal utbytestakt är 250 – 300 växlar per år. 2013 var man nere på all time low på 25 växlar. Orsaken är att man inte har en plan utan man chansar att det ska hålla och då blir det fel, säger Jörgen Lundström.

– Det kan man inte anse hållbart, om den takten vi har nu fortsätter så måste växlarna hålla i 400 – 500 år, säger Ensio Taivalkoski.

Detta skapar förseningar och problem för de som nyttjar järnvägen.

– Man har ingen plan för ett långsiktigt underhåll och en utbytestakt som stämmer överens med livslängden på växlar, det är inte juste mot varken trafikutövare eller resenärer, säger Jörgen Lundström.

”Använder inte våra medel på bästa sätt ”

Bristande uppföljning och kontroll på järnvägsanläggningen ger sämre förutsättningar för att planera underhållet kostnadseffektivt, menar de.

– Vi använder inte våra medel på bästa sätt om vi inte vet vad som är den bästa underhållsåtgärden, säger Ensio Taivalkoski.