Patienten beskrivs som en fullt frisk maratonlöpare som de första veckorna bara hade lätta symtom och kunde leva och träna som vanligt. Efter 45 dagar fick hon plötsligt väldigt svårt att andas och togs till sjukhus med ambulans, där hon fick syrgas. Därefter följde en rad andra symtom, bland dem extrem törst, yrsel och brännade känsla i luftvägarna, många av dem i skov.

Fallet beskrivs i en vetenskaplig artikel som är inlämnad för granskning men ännu inte publicerats.

Enligt debattartikeln, som publiceras av Dagens Nyheter, hade kvinnan turen att få bra stöd från primärvården.

”Får felaktiga diagnoser”

Många personer med långvariga symtom vittnar tvärtom om svårigheter, både med att få hjälp av vården och med att bli trodda. Än så länge saknar primärvården erfarenhet och riktlinjer för hur denna patientgrupp ska behandlas, skriver debattörerna. En konsekvens är att vissa patienter felaktigt får diagnosen ”ångest”, skriver de.

Stödgrupper för människor som inte blivit friska har bildats i många länder. En svensk stödgrupp har nästan 12 000 medlemmar, som försöker ge varandra råd om hur symtomen kan mildras. Flertalet är tidigare friska unga och medelålders kvinnor och män, skriver läkarna och forskarna.

Holländsk studie

De nämner även en holländsk studie av 1 622 patienter med långvariga symtom. 91 procent av dem behövde inte sjukhusvård under sjukdomsförloppet och anses därför ha haft ”milda symtom”. Före insjuknandet klassade sig 85 procent som friska. En till några månader efter insjuknandet var andelen bara 6 procent. Medelåldern var 53 år.

Nu behöver primärvården få det stöd som behövs för att ta till sig forskningen om hur de långtidssjuka ska diagnosticeras och behandlas, skriver debattörerna.

”Utan denna kunskap riskerar många tidigare friska personer som tappat arbetsförmågan på grund av långdraget covid-19-förlopp att bli misstrodda och stå utan hjälp från Försäkringskassan. På så sätt drabbas de dubbelt, vilket kan öka risken för sekundär psykisk ohälsa”, heter det i artikeln som undertecknats av tio personer, bland dem neurofysiologen Anna Rostedt Punga och dermatologen ­Mohammad Alimohammadi.