Årets varma väder har lett till torra åkrar runtom i landet. Foto: TT

Lantmännen om skörden: ”Sämsta vi har sett på 25 år”

Uppdaterad
Publicerad

Den svåra torkan gör att den svenska spannmålsskörden blir drygt trettio procent lägre än normalt. Det visar Lantmännens skördeprognos för 2018 som SVT tagit del av. Det är den sämsta skörden i Sverige sedan 1992 – då landet också drabbades av torka.

Sverige är vanligtvis självförsörjande på vete och kan dessutom exportera till andra länder. Men i år väntas ett rejält underskott.

Lantmännen visar i en prognos för 2018 att 4,2 miljoner ton spannmål beräknas kunna hämtas in från åkrarna 2018. Det är två miljoner lägre än femårssnittet på 6,2 miljoner ton.

Sämst på 25 år

– Det är det sämsta vi har sett på 25 år. Det får stora konsekvenser för lantbrukare och vi kommer att behöva importera uppskattningsvis en halv miljon upp till 800 000 ton spannmål, säger Mikael Jeppsson, chef för spannmålsenheten på Lantmännen Lantbruk.

Lantmännen köper 40 procent av spannmålen som skördas i Sverige och är landets största inköpare. Skördeprognosen är dock beräknad på hela beståndet i Sverige.

Det kommer inte att ta slut på mjöl, müsli, pasta, gryn och bröd i butikerna. Men istället för att innehålla svenska råvaror, kommer paketen till viss del att fyllas med importerad spannmål. Framförallt gäller det produkter med vete som råvara.

För att i så stor utsträckning som möjligt undvika att behöva använda importerade varor i produkter där det står på paketen att de är svenskproducerade kommer dessa varor att prioriteras högst, enligt Carl-Peter Thorwid, vd på Lantmännen Cerealia.

Oklart hur priser påverkas

Trots att det är torka även i länderna runt Östersjön – och överskott på regn i Tyskland och England, bedömer Lantmännen att man kommer att kunna importera från Östersjöområdet.

Det går ännu inte att säga exakt hur priserna på spannmålsprodukter i handeln kommer att påverkas. Det avgörs av råvarupriset på världsmarknaden när spannmålet köps in. Men att importera kräver längre transporter och det ger högre fraktkostnader, vilket i sin tur påverkar priset på varan i handeln. Dessutom driver spannmålsbristen på hemmaplan upp priserna.

– Den här situationen som vi har nu med minskade skördar i Östersjöområdet och även andra delar av världen kommer att driva upp råvarupriserna i världen. Vi har sett en uppgång på vete på 10 procent de senaste månaderna och 20 procent för maltkorn. När skördarna är inne och vi i mitten av september har sett vilken kvalitet de håller vet vi säkert vad priserna blir, säger Mikael Jeppsson.

Kämpar med foderbrist

Bakgrunden är dels att höstsådden 2017 blev 25 procent lägre än den brukar eftersom det regnade mycket under hösten, och dels den torra och varma våren och sommaren 2018 som försämrade läget svårt och resulterade i dagens situation.

Förutom bristen som livsmedelsindustrin kommer att se, är konsekvensen av torkan betydligt lägre inkomster för både spannmålsbönder och djurbönder som just nu kämpar med foderbristen. 

FAKTARUTA SVENSK SPANNMÅLSODLING

– Vete, korn, havre, råg och rågvete räknas in i gruppen spannmål. Lantmännen räknar även in oljeväxterna raps och rybs och bönor och ärtor i sin skördeprognos. Spannmål används både till livsmedel och djurfoder. 

– I Sverige odlas spannmål på en miljon hektar, det är 40 procent av den totala åkermarken.

– 2017 fanns det 24 000 jordbruksföretag som odlade spannmål, 6 300 var specialiserade på spannmål.

– Totalt konsumerades cirka 43 miljoner ton spannmål årligen i Sverige.

– De senaste tio åren har Sverige exporterat 1-1,5 miljoner ton spannmål årligen, i huvudsak vete. 

– 2017 värderades spannmålsproduktionen till 7,1 miljarder kronor. Det totala värdet på jordbruksproduktion beräknas till 53 miljarder kronor per år, då räknar man in både spannmålet som säljs från gårdarna och det som behålls som foder.

Källa: Jordbruksverket och Lantmännen

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.