Läraren och forskaren chattar om barn och läsförståelse

Statistiken från de nationella proven om läsförståelse oroar. Tiotusentals barn har det senaste decenniet inte klarat av de krav som ställs. I SVT:s chatt kan du ställa dina frågor till läraren Karin Herlitz och läsforskaren Mats Tegmark om barn och läsförståelse.

Statistiken från de nationella proven om läsförståelse oroar. Tiotusentals barn har det senaste decenniet inte klarat av de krav som ställs. I SVT:s chatt kan du ställa dina frågor till läraren Karin Herlitz och läsforskaren Mats Tegmark om barn och läsförståelse.

Läraren och forskaren chattar om barn och läsförståelse

Mikael Carnhagen • Något vi i lärarkollegiet(högstadiet) funderat över vad gäller skolans roll i det hela är att man i andra ämnen än svenska använder sig mer av inläst text, filmer, föreläsningar m.m. Detta för att underlätta för eleverna att ta till sig det omfattande stoffet istället för, eller som ett komplement till läsning. Kan detta vara en pusselbit?

Självklart. Det är jätteviktigt att elever får möta text i alla ämnen, och ämnen som NO och SO är ju erkänt texttunga. Idag blir det, som du beskriver, mindre text i klassrummet eftersom eleverna helt enkelt är för svaga läsare när de kommer till högstadiet. Systemfel förstås, inte lärarnas fel.

Överblick

Chatten är slut – tack för alla frågor!

Då är chatten avslutad för den här gången. Stort tack för alla era frågor!

Nyanserad • Ni känner inte själv att ni intar en lite väl alarmistisk och onyanserad hållning i frågan? Hade jag inte vetat bättre så liknar denna chat mer propaganda för en väldigt bakåtsträvande skola. Kan bero på att jag läst forskning från en del av era meningsmotståndare. Anser att ni borde nyansera något bättre om ni nu ser er som seriösa forskare.

Att var femte elev lämnar skolan utan grundläggande läsförmåga är vi som tur var långt ifrån ensamma att se som alarmerande.

Framtiden • Hur ska man åtgärda analfabetismen? Det har tagit decennier för att komma hit (med en demonterad skola) och det kommer att ta decennier för svensk skola att vända på skutan. Vad tycker ni behöver göras i ett akut skede och på sikt? Eller tycker ni att vi ska acceptera att en stor del av blivande vuxna inte kan läsa och förstå?

Jag tycker att det är viktigt att lärare i alla ämnen och på alla stadier får möjlighet att hjälpa de elever som de stöter på som inte kan läsa. Med späckade kursplaner är det svårt - vi behöver helt enkelt ges mandatet att prioritera läsförståelse förre ämnesstoff om det är nödvändigt.

Tobias • Jag vill lyfta en fråga angående läromedel och den kvalitet man kan förvänta sig på undervisningen. Min dotter visar stor läslust men när jag fick hem delar av det material som används i undervisningen så hittar jag otaliga stavfel. Med andra ord behärskar inte de som sammanställer materialet språket heller. Min son som går på samma skola visade tidigt talang för läsning men det var jag som vårdnadshavare som fick efterfråga alternativa läsläxor för att erbjuda en utmaning. Tydligen fanns det en mer avancerad bok. Varför rekommenderar inte läraren det? Till sist undrar jag vart jag kan vända mig för att säkerställa att mina barn får en god skolgång?

Vad bra att du engagerar dig i dina barns skolgång och deras läsning i synnerhet. Brist på bra läroböcker kan vara ett problem, vilket ställer ännu större krav på lärarna att hitta alternativa texter. Ta upp detta med barnens lärare. Sen kan du ju själv ta med dig barnen till biblioteket och låta dem välja några böcker var.

Mikael • Som lärare kan jag intyga att läsningen blivit ett hinder i kunskapsinlärningen. Det är mycket stoff som elever ska bearbeta, även i grundskolan. Själv jobbar jag på mellanstadiet där man hela tiden letar snabbare vägar till kunskap. Inläst läromedel är obligatoriskt att erbjuda. Lyssnar man på SPSM/speciallärarna så är allt som underlättar för inlärning bra för alla. Läser vi klassbok i skolan ska den erbjudas inläst för de som önskar, osv.
Läsningen är inte alls lika central i undervisningen idag.

Klara • Utveckla gärna fördelarna med läsande kontra lyssning. Tex vad tar lyssning bort som lösning ger?

Det är inga problem att lyssna, men problem uppstår om vi ersätter läsning med lyssning innan läskoden är knäckt. Att lyssna kräver inget extra av oss, utan vi är förprogrammerade till att kunna lyssna. När vi lär oss att läsa så omprogrammerar vi vår hjärna och blir bättre även på andra saker som är önskvärda i ett välfungerande samhälle - vi blir bättre på att tänka kritiskt, vi får bättre slutledningsförmåga och vi blir bättre på att se samband. Så, att lära sig att läsa är viktigt av flera anledningar. :)

Fortsätt ställ frågor – vi kör på en liten stund till

Mats och Karin fortsätter att svara på era frågor en liten stund till, så fråga på!

Stina • Hur ser man effekter av detta på nationella prov i alla ämnen? Är inte läsning av texter en del av dessa?

Jo, det stämmer. Tidigare har man sett att elever har svårt för problemlösning inom matten eftersom de inte förstår problemet.

Boaloo • Jag började som far läsa med min son när han var nyfödd. Han har vuxit upp med böcker. Gick IB-programmet på gymnasiet, sedan 4 år på Universitet i London och St:Petersburg. Har alltid läst med honom fram till han med bravur själv tog över.
Jag tror/vet att föräldrars engagemang är oerhört viktigt från första början.