Det finns fortfarande mycket osäkerhet om exakt hur ett ordningsomdöme i skolan ska utformas. På Lärarnas Riksförbund ställer man sig frågande till vem som ska administrera det och hur man ska utforma en gemensam tolkning av vad som är gott uppförande. 

– På högstadiet och gymnasiet träffar lärarna kanske sina elever en dag i veckan. Vem är det som ska hålla i det här? säger ordförande Åsa Fahlen.  

Hon tycker att det redan finns strukturer för att ta kontakt med elever och lärare om det är stökigt i skolan.  

– Det finns många olika sätt att återkoppla på. Ibland kan det vara svårt att nå och kommunicera med föräldrarna men då vet jag inte vad det här ska tillföra, säger hon.  

Insatser direkt

Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet tycker inte heller att det är bristen på information till föräldrarna som ligger bakom stöket i skolan.  

– Det vi behöver är tidigare insatser, och då kan man inte vänta en termin och sedan skriva ett omdöme.  

Det lärarna istället efterfrågar är mer tid för undervisning och möjlighet att planera och anpassa den efter elevernas behov, säger hon.  

– Skolans uppdrag är större än läraruppdraget och det glappet däremellan måste politikerna tillgodose istället för att lägga mer uppgifter på lärarna. Vi behöver förstärka elevhälsan och andra personalgrupper som kan avlasta och komplettera lärarna, säger Johanna Jaara Åstrand. 

Ökade befogenheter

Åsa Fahlen pekar också ut besparingar på kuratorer och speciallärare som en bidragande orsak till bristande studiero. Men hon skulle också vilja se åtgärder kring lärarnas befogenheter om situationer i klassrummet spårar ur.  

– Lärarna har ett ansvar för undervisningen och med det måste följa befogenheter. I dag är många osäkra på hur man får agera vilket gör att man i många fall inte gör något, för att man riskerar att bli anmäld, säger Åsa Fahlen.