Tisdagens inflationsbesked från SCB visade att livsmedelspriserna steg med 1,4 procent i juli jämfört med juni, enligt KPI. De livsmedelsgrupper som stigit mest i pris är kaffe, te och kakor och oljor och fetter.
– Den svenska kronan och klimateffekter är de viktigaste förklaringarna till att vi befinner oss där vi är, säger Carl Eckerdal, chefsekonom på branschorganisationen Livsmedelsföretagen.
Han förklarar att den svenska kronan är svag och lågt värderad mot euron och även dollarn.
– Det är ett oerhört bekymmer att kronan motverkar möjligheterna att få stopp på livsmedelsinflationen i Sverige.
Klimateffekter på skördarna
Utöver kronan har även vädret en inverkan på livsmedelspriserna.
– Klimateffekterna och väderextremerna ute i Europa påverkar skördarnas kvalitet, säger Carl Eckerdal, som inte hade väntat sig att att livsmedelspriserna skulle öka så mycket i juli.
Priset på gul lök ökar kraftigt
Det livsmedel som ökat mest i pris under juli är gul lök som ökade med 29,2 procent. Det livsmedel som i sin tur sjunkit mest i pris är purjolök som minskat med 16,5 procent.
– Det är inte konstigt att det är grönsaker i toppen och botten. De rör sig snabbt upp och ner i pris, säger Carl Eckerdal.
Han förklarar att det beror på att de har en kort hållbarhet och att priset styrs mycket av utbudet för dagen.
Inga lågprisscenarier framåt
Hur matpriserna kommer att se ut framöver går inte att säga enligt Carl Eckerdal.
– Det vi behöver vänta in nu är ju facit för odlingssäsongen som nu avslutas runt om i Europa.
Samtidigt ska man som konsument inte förvänta sig några lågprisscenarier i framtiden.
– Vi behöver en kraftig återställare av kronan och en normal sommar vädermässigt för att komma tillbaka till en prisnivå som vi är vana vid.
Så vad händer med livsmedelspriset, elpriset och räntan framöver? Se SVT Nyheters ekonomikommentator i klippet ovan.
Här är maten som stigit respektive sjunkit mest i pris sedan juni
Stigit mest:
Gul lök: 29,2%
Päron: 23,1%
Sillkonserver: 15,6%
Gurka: 10,9%
Tomater: 8,9%
Sjunkit mest:
Purjolök: -16,5%
Småcitrus: -15,2%
Vitkål: -14,8%
Blomkål: -14,4%
Paprika: -10,0%
Källa: SCB