Störst är otryggheten bland unga kvinnor (20–24 år), där 42 procent uppger att de valt en annan väg för att de känt sig otrygga och oroliga att utsättas för brott. Motsvarande siffra bland män i samma åldersgrupp är 16 procent.
– 28 procent av befolkningen uppger att de känner sig otrygga. Att de känner sig mycket eller ganska otrygga eller att de till och med undviker att gå ut ensamma sena kvällar i sitt eget bostadsområde, säger Erik Wennerström, generaldirektör på Brå, när han presenterar undersökningen på en pressträff.
”Kan vara demokratiskt problem”
Var femte person, oavsett kön, uppger att de under det senaste året ofta avstått från att lägga upp något på internet av oro för hot eller trakasserier.
– Sociala medier är ett allt viktigare forum för det offentliga samtalet. Om en femtedel av befolkningen upplever att de inte vågar uttrycka sig på nätet av rädsla för att utsättas för brott, så kan det vara ett demokratiskt problem, säger utredaren Maria Söderström i ett pressmeddelande.
Förtroendet för polisen ökar
NTU visar också att förtroendet för rättsväsendet har ökat, och särskilt förtroendet för polisen som 49 procent nu säger sig ha förtroende för, mot 42 procent vid förra undersökningen.
När Brå senast presenterade resultat från NTU:n, i november 2018, låg fokus på att en tredjedel av alla unga tjejer uppgett att de utsatts för sexualbrott under 2017.
Man kunde också se att andelen som uppger sig vara utsatt för sexualbrott ökat de senaste fem åren, främst bland kvinnor.
Om Nationella trygghetsundersökningen (NTU)
NTU bygger på post- och webbenkäter till ett urval på 200 000 personer i åldrarna 16–84 år och genomförs årligen av Brå sedan 2006. Undersökningen mäter allmänhetens utsatthet för brott, otrygghet och oro för brott samt förtroende för och erfarenheter av rättsväsendet. Utifrån undersökningens resultat kan slutsatser dras för hela befolkningen i åldrarna 16–84 år.