1. Hur ser du på sannolikheten att 21 ledamöter från C och L röstar mot partilinjen i morgon och röstar rött till Stefan Löfven?
– Utomordentligt osannolikt. Det mest troliga är att alla röstar med partilinjen. Sju ledamöter i i Liberalerna har öppet deklarerat att de är emot den här överenskommelsen och hellre vill se Ulf Kristersson som statsminister, men nu har ju Liberalerna fattat sitt beslut och då tror jag att alla kommer att följa det. Att rösta nej som enskild ledamot kan ha ett högt pris och skulle heller inte ge så mycket tillbaka.
2. I valkampanjerna lovades höjda pensioner, när kommer det att infrias?
– Enligt överenskommelsen ska pensionerna höjas 2021. Blir det då som Socialdemokraterna lovade den 1 maj förra året handlar det om en höjning på som mest 600 kronor/månad för 1,2 miljoner pensionärer som har en pension på mellan 9000 och 17 000 kronor. Detta beräknas kosta 4 miljarder.
Sedan ska även skatten för pensionärer sänkas ytterligare nästa år så att den här skatteklyftan mellan de som jobbar och de som är pensionärer försvinner helt.
3. På vilka grunder kan man initiera misstroende mot en sittande regering? Kan till exempel Sjöstedt göra det här – bara för att han ogillar förslag som rör arbetsrätten?
– Ja, det kan han och det har han lovat att han ska göra. Problemet för Jonas Sjöstedt är att det krävs minst 35 ledamöter för att man ska få till stånd en misstroendeomröstning. Jonas Sjöstedts Vänsterpartiet har bara 28 ledamöter, alltså måste han få med sig något annat parti.
När det gäller turordningsreglerna i LAS tycker Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna att de bör förändras, så det är inte säkert att han får med sig dem på just den frågan. Men Moderaterna eller Sverigedemokraterna skulle, i anslutning till att Vänsterpartiet väcker ett misstroende, kunna göra det.
M och SD har ju mer än 35 ledamöter, då skulle det kunna bli en misstroendeomröstning till Stefan Löfvens nackdel. Men där finns det också ett bekymmer eftersom Jonas Sjöstedt har sagt att han inte vill att det blir en M+KD-regering som är beroende av SD:s aktiva stöd, så det återstår att se om han vågar gå hela vägen den dagen det skulle kunna bli aktuellt.
4. Vad blir konsekvensen av en misstroendeomröstning?
För att riksdagen ska kunna fälla ett statsråd i en misstroendeomröstning krävs det att en majoritet röstar för, det vill säga 175 av 349 ledamöter. Om det är en enskild minister det handlar om behöver den ministern avgå, är det mot statsministern måste hela regeringen avgå eller utlysa ett extra val. En regering kan också under hotet av ett misstroende välja att avgå. Då är det upp till talmannen att återigen föra samtal med partiledarna och då har han återigen fyra chanser på sig för att föreslå en statsminister som tolereras av riksdagen.
5. Björklund säger att anti-V klausulen bara är beskrivning av fakta. Varför skrev man då in den överhuvudtaget?
– För att det var jätteviktigt för hans partikamrater. Sist C, MP, S och L förhandlade havererade det, mycket på grund av frågan om V. Den gången hade Jonas Sjöstedt lämnat in en kravlista till Stefan Löfven, den fick Jan Björklund och Annie Lööf se efter ganska mycket mullrande. Efteråt tyckte de att Stefan Löfven hade uppfyllt Jonas Sjöstedts kravlista – men inte deras. Sedan sa C nej. Den här gången var det nödvändigt att man formulerade detta i överenskommelsen, även om jag tror att alla inblandade visste att V skulle bli ganska arga.
6. Vilka blir de nya ministrarna i den nya regeringen, tror du?
– Det får vi veta på måndag. Jag tror inte att Stefan Löfven kommer att göra jättestora förändringar. Han är en försiktig general som inte vill överraska bara för överraskandets skull. Men flera av statsråden vet vi redan nu försvinner. Förutom Heléne Fritzon ska Gustav Fridolin sluta, Alice Bah Kuhnke ska bli EU-parlamentariker. Där finns det redan nu tre lediga poster. En man har talat om ska komma tillbaka är Anders Ygeman som många tror är på väg tillbaka.
7. Om det krävs 175 röster för att fälla regeringen i en misstroendeomröstning kan det väl inte vara så svårt att få fram 35 röster för att få den till stånd!?
– Nej det svåra är inte att få den till stånd, vi har haft nio misstroendeomröstningar i riksdagen, ingen har gått igenom. Problemet är att få ihop 175 röster. V kan initiera en omröstning på tex arbetsrätten när det förslaget läggs fram 2021 men de har bara 28 mandat. Då skulle, i alla fall teoretiskt, SD eller M med 62 respektive 70 mandat kunna väcka ett eget misstroende och hoppas på stöd av V för det. V,SD,M, KD har 182 mandat.
8. Varför talas det inte mer om GAL-TAN skalan, bara om vänster-höger? Det är ju tydligt att c, l, mp och även s står nära varandra enligt GAL och att det är viktigare än vänster höger. Men det ser inte m och KD. Kan det i framtiden bli mer prat om gal-tan, inte bara om vänster-höger?
– Jag tycker det har pratats väldigt mycket om gal-tan skalan de senaste åren och hela det här samarbetet bygger ju på den skalan. Men höger-vänster skalan är seglivad och lär finnas kvar även i framtiden.
9. Det finns inget avtal (bara minnesanteckningar) mellan Sjöstedt och Löfven, sägs det. Men det finns väl ingenting som hindrar Löfven att föreslå förslag som Sjöstedt vill få igenom (men då framfört av Löfven som ett socialdemokratisk förslag)?
– Nej, Löfven är förstås fri att föreslå vad han vill i budgetförhandlingar med de övriga partierna. När det gäller tex skattereduktionen för fackföreningsavgiften som försvann med M/KD budgeten så är det ju något som även S tycker är bra. Men det kostar 3,1 miljarder så frågan är hur S kommer att prioritera det jämfört med andra reformer de tycker är viktiga.
10. Varför är MP underförstådda att sitta i regeringen? Med tanke på det parlamentariska underlaget borde snarare en regering bestående av S + C vara mera intuitivt riktig. Detta antagande verkar ingen ha ifrågasatt.
– Annie Lööf var aldrig intresserad av att sitta i regering. Ett skäl var att hon lovat att inte göra det, ett annat är att hon hoppas återuppväcka alliansen till 2022. Hade C velat sitta i regering hade de troligen fått det.