En asylsökande kan få ett så kallat offentligt biträde tilldelat sig från Migrationsverket.

Biträdet, vanligtvis en jurist, ska hjälpa den asylsökande genom processen.

– Det här är en jätteviktig del i rättssäkerheten för asylsökande, att man har ett biträde som stöttar en på bästa sätt, säger Migrationsverkets rättschef Fredrik Beijer.

Men det finns också biträden som bedöms olämpliga efter att de till exempel slarvat eller begått brott. Då kan de strykas från Migrationsverkets lista över offentliga biträden.

– Det har ibland visat sig att man är häktad. När vi söker personen är man helt enkelt hos polisen, berättar Fredrik Beijer.

Ett biträde som strukits från listan kan fortfarande användas om den asylsökande själv ber om just den personen, men kommer inte att få uppdrag tilldelade sig från Migrationsverket.

Två fall till högsta instans

Systemet har funnits i två år, och under den tiden har sammanlagt 13 biträden strukits. Men flera har det senaste året fått strykningarna upphävda efter att ha överklagat Migrationsverkets beslut.

Domstolar har slagit fast att verket inte har lagligt stöd för systemet. Samtidigt har andra domstolar resonerat annorlunda, och därför har Migrationsverket nu tagit två fall till högsta instans. Myndigheten har begärt och fått prövningstillstånd hos Högsta förvaltningsdomstolen.

Båda fallen gäller jurister i Skåne som uteslutits ur Advokatsamfundet och även anklagats för slarv och felaktigheter i relation till Migrationsverket.

Om Högsta förvaltningsdomstolen kommer fram till att Migrationsverket inte har stöd i lagen kommer myndigheten inte längre att kunna fortsätta med strykningarna.

– Det blir svårare för oss att garantera att de asylsökande inte får ett biträde som begått fel, säger Fredrik Beijer.