Selma är ett av många barn som SVT Nyheter rapporterat om som inte kan gå, kontrollera armar eller ben eller äta själv. I dag får hon hjälp med sondmatning och mycket annat av en personlig assistent.
Men sondmatning är något som Försäkringskassan kallar ”egenvård” och ska inte längre räknas som att äta, enligt myndighetens tolkning av lagen. Detta efter att regeringen skrivit till Försäkringskassan att de ska se över ökningen av assistanstimmarna.
Oroliga i onödan
Den skrivningen till Försäkringskassan har regeringen fått hård kritik för under hösten, och i dag säger ansvarig minister, Åsa Regnér (S) att de ska ta bort den formuleringen i nästa regleringsbrev till kassan. Men det blir ingen egentlig skillnad i myndighetens uppdrag, säger hon, utan hon menar att det bara handlar om att folk blivit oroliga i onödan.
– Det finns missförstånd runt den här formuleringen, framför allt bland de som reformen berör. Och det har jag lyssnat på. Därför tydliggör vi ännu mer att det verkligen handlar om just övervinster och felanvändning av medlen. Det är det vi vill komma åt.
Men ska fortfarande utvecklingen mot fler antal beviljade timmar brytas?
– Den utveckling som handlar om att man använder pengarna på fel sätt, det är det som ska brytas.
Rätt saker
Egentligen är det ingenting i själva politiken man ändrar, det handlar bara om att förtydliga för att undvika missförstånd, enligt ministern.
– Det här är 30 miljarder per år och jag har ett ansvar inför skattebetalarna att se till att de medlen används till rätt saker.
Försäkringskassan ändrade sina tolkningar av lagen för vem som kan få assistans efter att regeringens instruktioner kom. Allt fler funktionshindrade barn som Selma, som behöver sondmatning blir nu av med sin personliga assistans eftersom det inte längre räknas som ett så kallat “grundläggande behov”.
Bett om översyn
Men Regnér vill inte säga rakt ut om hon tycker att de barnen ska ha rätt till assistans.
En annan sak är att egenvård, till exempel sondmatning, inte längre räknas som ett grundläggande behov, kan du berätta om det?
– Ja, det här är en rättighetslagstiftning, som är väldigt vid just därför. Och då har vi en ordning i Sverige att domstolar tolkar lagen. Nu har vi indikationer på att effekterna av vissa av de här domarna möjligen gör att effekten av de här domarna snävas in, och därför har jag bett om en översyn av det.
De här familjerna, kan de hoppas på en korrigering?
– Vi ser över domarna för att vi vill att lagens intentioner faktiskt upprätthålls.
Kommuner hör av sig
När funktionshindrade får nej från Försäkringskassan skickas de istället till kommunerna för att be om hjälp där.
På Sveriges kommuner och landsting, SKL, får de många samtal från kommuner som är kritiska till att de nu får ta över ansvaret för de som förlorar sin assistans av Försäkringskassan. Det säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL.
– Det är många kommuner som hör av sig till oss och säger att Försäkringskassan har ändrat sina bedömningsregler till precis under 20 timmar, så att det blir 19,5 istället. Det innebär ju att kommunerna får ta hela ansvaret. Den här modellen är inte bra för någon egentligen. Inte för individerna heller. En liten kommun har inte de resurserna. Det blir ju väldigt besvärligt för dem som ska täcka det under socialtjänstens budget.
Vill inte kommentera
Åsa Regnér (S) lovar en kartläggning över hur kommunerna nu sköter om de som förlorar sin assistans.
I den version av ministerns debatt-artikel som SVT fick i går stod det dessutom efter det att ”Finns skäl för förändringar i lagar och reglerverk ska det föreslås.”
Men den formuleringen ströks sent i går, innan publiceringen. Åsa Regnér (S) vill i dag inte kommentera strykningen.