Påstående: ”Jämfört med andra länder går elever i den svenska skolan miste om ett helt års undervisning i grundskolan på grund [av] färre lektioner.” (Anna König Jerlmyr, sponsrat Facebook-inlägg, 24 april 2018)

Antalet undervisningstimmar är en valfråga för Moderaterna och Anna König Jerlmyr, gruppledare för Moderaterna i Stockholms stad vill med hjälp av påståendet argumentera för nästa mening där hon skriver:

”Vi vill börja med utökad undervisningstid på lågstadiet med en extra timme per dag och på högstadiet med en extra timme matematik per veckan.”

Förslaget i lågstadiet innebär en extra timme per dag där tre av fem lektioner ska vikas åt matematik och svenska för att stärka upp dessa kärnämnen. Moderaterna går till val på skolfrågan och enligt samma riktade inlägg ingår förslagen ”i en av de största skolsatsningarna på länge”.

Svenska elever ska enligt skolförordningen vara garanterade 6 890 timmars undervisning under nio års grundskola. Det handlar om 620 timmar per år i första till tredje klass. Om 749 timmar per år i mellanstadiet och 787 timmar per läsår i högstadiet.

Moderaterna har i sin uträkning jämfört det genomsnittliga antalet timmar med genomsnittet av undervisningstimmarna i andra OECD-länder. En OECD-elev går 837 timmar per läsår jämfört med svenska elever som går 765 timmar.

Svenska elever har med andra ord 648 färre timmar i garanterad undervisningstid, vilket alltså inte utgör ett helt läsår i skillnad. Däremot skulle man kunna säga att svenska elever ”går miste” om ett lågstadieår, som motsvarar 620 timmars undervisning.

Men påståendet stämmer inte helt om svenska mellanstadieelever eller högstadieelever jämförs med OECD-genomsnittet eftersom deras skoldagar är längre än lågstadieelevernas.

Mäta på olika vis

I OECD:s rapport Education at a glance från 2017 kan man se att det är stora skillnader mellan länder och antalet undervisningstimmar. Australien ligger i topp med elva års grundskola. Danmark har 10 960 timmar på tio års grundskola. Lägst undervisningstimmar har Lettland och Ungern, cirka 6 000 timmar.

I rapporten kan man också jämföra Sverige mot den snävare gruppen EU22, alltså de EU-länder som också är med i OECD, till exempel Österrike, Belgien, Frankrike, Tyskland, Spanien och Storbritannien.

Jämför man med deras 7 247 timmar i grundskolan har svenska elever 357 färre lektionstimmar. Hade Stockholmsmoderaterna valt att jämföra med denna snävare grupp skulle barnen snarare ”gå miste” om en termin.

Ger mer undervisning bättre resultat?

Ett argument för ökad undervisningstid är självfallet att svenska elever ska bli bättre på att prestera i skolans kärnämnen. Men fler timmar behöver inte nödvändigtvis hänga ihop med bättre resultat.

PISA-testen brukar användas som den internationella måttstocken på 15-åringars kunskapsnivå. Vårt grannland Finland har färre undervisningstimmar men brukar i dessa undersökningar prestera överlägset bättre än oss. Det gäller även Estland och Sydkorea som är högpresterande i PISA men har färre undervisningstimmar än vad svenska elever har.

Experter som SVT:s Faktakollen har pratat med menar att mer undervisningstid har betydelse för elevens resultat men att det framförallt handlar om vad timmarna fylls med. Det blir därför svårt att jämföra mellan länder som har olika läroplaner och olika krav på måluppfyllelser.

Analyser visar även ett starkt samband mellan elevers resultat och vilka resursers de har med sig hemifrån. Det handlar bland annat om föräldrars utbildning, antal böcker i hemmet och om man har tillgång till eget rum.

Skolkommissionen, som avslutade sin utredning i april 2017, landade också i att vi behöver fler undervisningstimmar, men ”på sikt” och ”i takt med att tillgången på lärare förbättras”.

Fler undervisningstimmar innebär också ett utökat behov av fler lärare. Enligt Statistiska centralbyråns prognos saknas redan i dag 80 000 lärare fram till 2031.

Mer matte på schemat

Riksdagen beslutade om att mer matematikundervisning behövs i skolan sedan svenska elever nådde bottenresultat i PISA-testen 2012. Matematiken har därför utökats i två omgångar 2013, med 120 timmar och 2016 med 105 timmar. I den senaste PISA-undersökningen 2015 hamnade svenska elever på OECD-genomsnittet, men det finns ännu inget svar på vad förbättringarna beror på.

För att säkra upp att elever i grundskolan får en mer likvärdig skoltid kommer en så kallad stadieindelade timplan att träda i kraft från och med den första juli i år. Den reglerar att alla läser samma antal timmar matematik och svenska i varje stadium, idag kan tiden variera mellan skolor eftersom skolorna själva kan bestämma hur ämnestimmarna fördelas över alla grundskolans nio år.

Enligt nya timplanen kommer lågstadieelever från och med i höst att ha 420 timmar matematik och mellanstadieelever läsa 410 timmar.

Extra mattetimme redan på gång

Hur är det då med högstadieeleverna? Den extra timmen per vecka, som enligt Facebook-annonsen ingick i ”en av de största skolsatsningarna på länge”.

Enligt höstens timplan ligger 295 timmar matematik under högstadiet. Men i juli 2019 förväntas ytterligare 105 timmar matematik. Den extra timmen i veckan för högstadieelever är alltså redan på gång och kommer att införas oavsett om Moderaterna vinner valet eller ej.

Förändringarna kommer dock inte att utöka längden på skoldagarna eftersom matematiken och ytterligare 100 timmar i ämnet idrott och hälsa kommer omfördelas från elevens val.

Från och med hösten 2019 kommer alla tre stadium i Sverige att ha över 400 timmar matematikundervisning. Om Moderaterna vinner valet och inför en timme till per dag i lågstadiet skulle alltså svenska sju till nioåringar läsa mest matematik i den svenska grundskolan.

Obligatorisk förskoleklass

I höst kommer Sverige även att införa obligatorisk förskoleklass från det år barnet fyller sex. Förskoleklassen ska omfatta minst 525 timmar under ett läsår. Trots att förskolan inte varit obligatorisk gick ändå 97,8 procent i förskoleklass läsåret 2016/17. Från och med i höst kommer alltså alla svenska elever att gå tio år i skola, ett år i förskoleklass plus nio års grundskola.

Förskoleklassen kommer inte att ha ämnesklasser men sexåringarna kommer att få lära sig saker ändå, till exempel att kommunicera i tal och skrift, att utveckla och pröva idéer och lösa problem. Även matematikbegrepp och samband inom natur, teknik och samhälle.

I praktiken får vi en längre samlad skoltid, precis som resten av Europa där de allra flesta börjar skolan i sex års ålder. Men förskolans timplan kan inte plussas rakt av på grundskolans timmar, då de har en separat läroplan.

”Viktig del för att öka kunskaperna”

Moderaternas hållning är att förskoleklassen istället borde bli den nya årskurs 1 i grundskolan eftersom de driver att svenska elever ska ha en tioårig grundskola.

Erik Randberg, kommunikations-och analyschef hos Moderaterna i Stockholm, kommenterar faktakollen i ett mejl:

”Vi vill stärka den svenska skolan och öka kunskaperna hos alla elever. En viktig del för att öka kunskaperna är att svenska elever får mer undervisningstid och det är därför Moderaterna går till val på att öka undervisningstiden med en timme mer per dag. Om man utgår från OECD-länderna ser man att svenska elever missar nästan ett helt år i undervisningstid under grundskoleåren, det vill vi ändra på.”

Sammanfattning: Stockholmsmoderaten Anna König Jerlmyrs påstående är missvisande när hon i riktad annons på Facebook säger att svenska elever ”går miste om ett helt års undervisning”. Svenska elever går i dag 648 färre timmar i skolan jämfört med genomsnittet i OECD. Det motsvarar ett års undervisning på lågstadiet men inte ett helt år i mellanstadiet eller högstadiet. Jämför man med den snävare gruppen EU22 så rör det sig i stället om en termin. Dessutom är vallöftet om en extra timme matematik per vecka för högstadieelever redan på gång och kommer införas hösten 2019. Därtill blir den samlade skoltiden i praktiken längre från och med i höst, då förskoleklassen blir obligatorisk med minst 525 timmar.

Har du några fakta som kan bidra till texten eller andra påståenden från makthavare som du tycker att SVT:s Faktakollen borde granska, mejla oss på faktakollen@svt.se.

Källor:

• OECD:s rapport 2017
• Skolkommissionens rapport 2017
• Moderaternas vallöfte om skolan
• Intervju, Erik Randberg, Stockholmsmoderaternas Kommunikations -och analyschef
• Intervju, Victoria Seemann, Moderaternas sakkunniga i utbildningsfrågor
• Intervju, Christian Magnusson, undervisningsråd på Skolverket
• Intervju, Maria Götherström, tidigare utredningssekreterare på Skolkommissionens kansli
• Intervju, Lisa Heino, Lärarförbundet