Det har kommit många larmsignaler om bidöd på senare år. En tredjedel av de vilda biarterna är hotade, enligt Artdatabanken. Bekämpningsmedel, brist på blommande växter och sjukdomar har betydelse för minskningen av antalet bin och humlor.
Nytt hot mot bin
Nu har ett nytt hot tillkommit, sammetsgetingen, som är något mindre än en bålgeting. Den är inte farligare för människor än en vanlig geting och ännu finns inga konstaterade exemplar i Sverige.
Men risken bedöms som stor att den kan ta sig norrut och hota bisamhällen i södra delen av landet. Den tar sig in i bikupor och fångar sin huvudföda -honungsbin – för att skaffa protein till sina larver.
Fångar bin i luften
– Deras specialitet är att hovra utanför bikupor och sedan fånga honungsbin i luften, säger Jordbruksverkets bihälsokonsulent Preben Kristiansen till SVT Nyheter.
Sammetsgetingen har kommit från Asien till Europa i början av 2000-talet. Forskare tror att en enda drottning kom i en försändelse av lergods från östra Kina. Den är nu spridd i stora delar av västra Frankrike och i Italien där den ställt till med problem för biodlare. Getingen har observerats i Spanien, Portugal, Belgien och Storbritannien.
Ovanligt stora bon
– Getingen har förmåga att flyga långt och förökar sig kraftigt i ovanligt stora getingbon, stora som badbollar, säger Preben Kristiansen.
Getingen klarar klimatet i södra Sverige och därför finns nu beredskapsplaner om vad man ska göra om sammetsgetingen dyker upp vid svenska biodlingar.
Fakta: Sammetsgetingen
Sammetsgetingen heter Vespa velutina och kallas även asiatisk rovgeting. Den är något mindre än en bålgeting och skiljer sig från den vanliga bålgetingen med svart bakhuvud, mörkare bakkropp och gula ben.
Medan den vanliga bålgetingen har sitt bon i en hålighet bygger sammetsgetingen sitt bo i det fria, gärna i en trädgren. Stora bon bildas fort och kan innehålla tusentals getingar. Den är lika farlig för människor som en vanlig geting.
Om man tror sig ha upptäckt en sammetsgeting ska man skicka en bild till jourhavande.biolog@nrm.se eller rapportera fyndet till artportalen.se.
Här finns ett faktablad som jämför olika arter av getingar i naturlig storlek.
Källor: Artdatabanken och Jordbruksverket