I regeringens 34-punktsprogram mot gängkriminalitet, som presenterades 2019, var en av punkterna att ta fram ett nationellt avhopparprogram.
Fyra myndigheter fick i uppdrag att utreda frågan och motiverades från regeringen med att “fler insatser behövs för att motivera människor att hoppa av, olika aktörer behöver större kunskap om denna målgrupp och möjligheterna att få stöd behöver bli mer likvärdiga över landet.”
Inget nationellt program
Men hittills har det inte blivit något nationellt program. Istället har en tillfällig nationell samordnare tillsatts, Stefan Strömberg, som under ett års tid ska jobba med att sprida information och få myndigheter och kommuner att samarbeta bättre. Till sitt förfogande får han 30 miljoner kronor.
Samtidigt ska fyra myndigheter fortsätta att utreda frågan fram till 2024.
Varför har ni gått från att prata om ett nationellt avhopparprogram till en samordnare?
– Det här är mycket mer operativt, program är bara en text på ett papper. Vi har snarare höjt ambitionsnivån än sänkt den, säger justitieminister Morgan Johansson.
Men flera av de kommuner som SVT har pratat med håller inte med. De säger att de förväntade sig mer än så efter regeringens utspel i samband med 34-punktsprogrammet.
– 30 miljoner är absolut ingenting för det här. Det är en piss i Nilen på ren svenska, säger Göran Gredfors (M), ordförande i socialnämnden i Eskilstuna.
”Staten kan inte lösa alla problem”
Morgan Johansson har svårt att förstå kritiken från kommunerna.
– Kommunsektorn går ju med mycket stora överskott just nu, förra året 50 miljarder i överskott. Här bör man använda sig av de mycket stora kommunala resurser som finns idag, och det borde vara högprioriterat i de kommuner där man har ett sådant här problem.
Och han är tydlig med att nationellt program dit kommunerna kan hänvisa avhoppare kommer det inte att bli.
– Staten kan inte lösa alla problem åt kommunerna. Det måste finnas ett eget driv från de kommuner och de kommunpolitiker som styr i kommunerna. Där det finns ett engagemang, där händer det saker. Där det inte finns ett engagemang, ja då sopar man grejer under mattan. Och det vill jag inte se helt enkelt, säger Morgan Johansson.
Så gjorde vi undersökningen
SVT skickade ut en enkät till de 21 kommuner där det sedan 2018 har varit 15 skjutningar eller fler. Kommunerna fick svara på ett antal frågor om deras stöd och hjälp till kriminella avhoppare. Alla 21 kommuner har deltagit i enkäten.
Kommunernas avhopparstöd
På svaret om kommunen erbjuder avhopparstöd har en majoritet svarat att de gör det. Svaren om hur stödet ser ut varierar dock stort. Vår tolkning är att minst sju kommuner inte har en specifik verksamhet, utan erbjuder hjälp inom den ordinarie socialtjänsten.
Dessa kommuner är:
Västerås
Borås
Kristianstad
Jönköping
Halmstad
Landskrona
Gävle
Några av nämnda kommuner har påbörjat arbetet med att utveckla stödet för avhoppare.
Nationellt avhopparprogram
Vi ställde också frågan ”hade ni önskat att det infördes ett nationellt avhopparprogram? Motivera gärna varför/varför inte”.
15 av 21 kommuner svarar att de önskar att avhopparverksamheten samordnades genom någon form av nationellt program. Detta för att exempelvis lättare kunna flytta en avhoppare till en annan kommun. Två kommuner är tveksamma till ett nationellt program, fyra kommuner har inte svarat på frågan.
De 21 kommuner som har haft flest skjutningar 2018 – augusti 2021:
Stockholm: 198 st
Malmö: 112 st
Göteborg: 93 st
Uppsala: 72 st
Södertälje: 39 st
Botkyrka: 34 st
Västerås: 34 st
Eskilstuna: 27 st
Helsingborg: 27 st
Huddinge: 26 st
Sigtuna: 24 st
Örebro: 20 st
Järfälla: 19 st
Kristianstad: 18 st
Jönköping: 18 st
Haninge: 17 st
Halmstad: 17 st
Landskrona: 15 st
Borås: 15 st
Norrköping: 15 st
Linköping: 15 st