Blodmissen inträffade i samband med en mordutredning som Björn Thurfors var inkopplad på – och resulterade i möten med representanter från Nationellt forensiskt centrum, NFC.
Det var på ett av dessa möten som Björn Thurfors fick reda på detaljen som blev startskottet för hans egen utredning. NFC har ett gränsvärde som innebär att de i regel inte gör fullständiga analyser av spår där dna-halten hamnar under det värdet.
– Det kan inte vara så att de gör på det viset, det får enorma konsekvenser för rättsväsendet. Hur många dna-extrakt finns inte i deras frysar som går att använda – för att NFC inte vill analysera, säger Björn Thurfors.
Enligt NFC:s högsta chef Helena Trolläng har NFC inte möjlighet att göra fullständiga analyser av alla dna-spår som polisen skickar in.
I en inspelning från mötet berättar en forensiker på NFC om deras metod för Björn Thurfors.
Känner du till något vi borde granska? Hör gärna av dig till oss här.
Fakta: Så analyseras dna-spår
Dna är de genetiska koder som finns i kroppens celler. Man kan kalla det ett genetiskt fingeravtryck. Dna kan man få fram ur till exempel blod, saliv, sperma och hudavlagringar.
Dna-bevisning är ofta avgörande för att fastställa vem som begått ett visst brott. På brottsplatsen samlar polisens kriminaltekniker in allt som kan innehålla dna-spår. Det kan handla om kläder, möbler, fimpar, använda kaffekoppar, golv- och väggmaterial där till exempel blod kan finnas.
NFC:s standardanalys
För att få fram dna-molekylerna ur till exempel en blodfläck löser forensiker på Nationellt forensiskt centrum, NFC, upp blodfläcken med en tops med lösningsvätska på. Topsen stoppas sedan i ett provrör med en annan vätska. Då får man ett spårextrakt. Därefter mäter man andelen dna i spårextraktet. Om halten dna per mikroliter spårextrakt är mindre än 10 pikogram, (0,01 nanogram) faller det under NFC:s gränsvärde. Enligt NFC innehåller spåret då för lite dna för att ge ett tillräckligt bra resultat. Dna-spår under denna gräns analyseras i regel inte utan läggs istället i en frys.
Ett gränsvärde för standardanalysen av dna-spår har funnits i minst 20 år. Tidigare var gränsen högre.
Enligt en tysk studie från 2017 gjord på riktiga brottsfall kan man få fram fulla dna-profiler i fler än vart tredje spår som faller under NFC:s gränsvärde.
LCN-analys
Det finns även en annan metod för analys än den som beskrivs ovan. Den kallas för LCN och då analyseras dna-spår även under gränsvärdet. Men denna analysmetod är mer komplicerad och dyrare och kan heller inte göra skillnad på olika kroppsvätskor. Den används mycket sällan.
Källor: NFC, Institut für Rechtsmedizin i München
