Naturvårdsverket har låtit forskare på Chalmers göra mer omfattande analys av utsläppen från svenskarnas flygresande, och resultatet är en rejäl uppräkning av klimatpåverkan.
I den senaste studien räknar man hela sträckan för långa utrikesresor med mellanlandning. Och man har lagt till den så kallade ”höghöjdseffekten” som gör utsläpp på över 8 000 meter mer allvarliga.
– I dag är forskare eniga om att höghöjdseffekten finns, och den uppstår framför allt vid lite längre resor när planen kommer upp i tunnare luft, säger Jonas Allerup, klimatexpert på Naturvårdsverket.
Utrikesflygandet är utmaningen
I debatten om flygskatten har det talats mycket om att ”hela Sverige måste kunna leva”. Men inrikesflygandet har i princip legat still sedan 1990 och inrikesflygets utsläpp är alltså relativt små.
Inrikesflyget räknar själv med att kunna ha fem procent biodrivmedel till 2025, men redan till 2030 att kunna gå helt på biodrivmedel.
Det är alltså utrikesflyget som är utmaningen för klimatet.
– Och i dag är det turist-och nöjesflyget som står för 80 procent av utrikesflyget, och därmed av den stora delen av flygets utsläpp, säger Jonas Allerup.
Den internationella flygorganisationen har som mål att det internationella flyget totalt skall sluta öka sina utsläpp 2020. Sedan skall utsläppen långsamt minska för att till 2050 ha halverats.
Men Swedavia har mer optimistiskt mål.
– Dels ser vi elflyg komma, kanske redan om 7 eller 10 år, men främst på korta sträckor. Utrikesflyget skall vara helt fossilfritt till 2045, säger Jonas Abrahamsson, vd på Swedavia.
”Många slåss om biodrivmedlen”
Den prognosen tror Naturvårdsverket är svår att klara. Inte för att det är teknisk omöjligt. Även dagens flygmotorer klarar i de flesta fall av att köras på biobränsle. Men tillgången på biobränsle är i dag låg, och konkurrensen mycket hård.
Därför finns stor risk att alla branscher som i dag litar på biodrivmedel för att klara sina utsläppsminskningar, inte kommer att kunna klara det samtidigt.
– Det är många som slåss om biodrivmedlen. Bilar lastbilar, industri, jordbruksmaskiner, och ovanpå det flyget. Det är svårt att se att det kommer räcka till alla, säger Jonas Allerup.