Det mesta ur budgeten är redan känt och så sent som i dag meddelade finansministern att Trafikverket får 8,7 miljarder mer till investeringar och underhåll. Det mesta går till underhåll av järnvägarna. Tillskottet gäller åren 2019-2020.

För hela perioden fram till 2029 kommer flera förslag i en infrastrukturproposition, skriver Magdalena Andersson på DN Debatt tillsammans med biträdande finansminister Per Bolund (MP) och Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson Ulla Andersson

SVT direktrapporterar om budgeten hela dagen.

Utmaningar och stark ekonomi

Enligt finansministern är Sveriges ekonomi stark med snabbt fallande arbetslöshet. Hon framhåller att 120.000 nya jobb skapats sedan den rödgröna regeringen tillträdde.

Finansministern trycker på att det har skapats 120.000 nya jobb sedan regeringen tillträdde och att en stram finanspolitik har raderat ut ett underskott på drygt 60 miljarder kronor.

Detta ger regeringen, enligt finansministern, utrymme för reformer som krävs för att möta utmaningarna på lång och kort sikt.

I en intervju i SVT:s Agenda i söndags sade Magdalena Andersson att den rödgröna regeringen fick ta över stora underskott efter alliansregeringen.

– Dem betade vi av ganska snabbt, men flyktingkrisen förra hösten belastade statsfinanserna. Framförallt i år och nästa år. Hade vi inte haft ökade kostnader för flyktingkrisen förra hösten hade vi haft överskott i dag, sade hon då.

Allt inte finansierat

Förslagen i budgeten kostar totalt 23,6 miljarder kronor men samtidigt redovisas ett budgetunderskott.

Budgeten förstärks med 6,4 miljarder kronor, till exempel en kemikalieskatt, minskade utgifter på ensamkommande flyktingbarn och färre extratjänster och traineejobb än vad regeringen tidigare räknat med. Dessutom tillkommer en post ”övrigt” på 0,9 miljarder kronor.

Sammantaget innebär det att inte alla förslagen i budgeten är finansierade. Regeringen måste låna. De offentliga finanserna kommer därmed att belastas med 16,3 miljarder kronor.

Svårt nå EU:s lägsta arbetslöshet

Regeringen räknar med att BNP växer med 3,5 procent i år och 2,3 procent nästa år. För 2018 ligger tillväxtprognosen på 1,9 procent.

I finansplanen beräknar regeringen att arbetslösheten blir 6,8 procent i år, 6,3 procent 2017 och 6,3 procent 2018.

Tidigare har regeringen satt som mål att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020. Det målet blir det dock svårt att nå eftersom arbetslösheten då beräknas vara 6,2 procent.

Flera kvotflyktingar

Av budgeten framgår också att regeringen vill öka möjligheterna att på ”laglig och trygg väg” ta sig till Sverige och föreslår att Sverige ska ta emot flera så kallade kvotflyktingar.

Det handlar om en successiv ökning, som presenteras i höstens så kallade ändringsbudget. Tanken är att antalet kvotflyktingar ökar från dagens 1.900 till 3.400 år 2017 och till 5.000 från och med 2018.

Ökningen ska delvis finansieras genom att det internationella biståndet minskas i takt med att antalet kvotflyktingar ökar.

Kommuner back trots nya miljarder

De största satsningarna är tio miljarder kronor till kommunerna samt 3,5 miljarder kronor till flyktingar och integration. Det senare inkluderar såväl ökade kostnader för Migrationsverket som förändringar som regeringen föreslår, bland annat för att snabba på nyanländas väg in på arbetsmarknaden.

De tio miljarderna till kommunerna är kanske det som hittills uppmärksammats mest. Bland annat har Sveriges Kommuner och Landsting sagt att det mesta av dessa så kallade välfärdsmiljarder i praktiken redan gått åt till att täcka underskotten i kommunernas budget.

Även i finansplanen noteras att kommunernas ekonomi går sämre. Kommunernas finansiella sparandet bli minus 18 miljarder nästa år och 2018 minus 21 miljarder, enligt finansplanen.

Strid om välfärdsmiljarder

Det är välfärdsmiljarderna samt statens och kommunernas budgetunderskott som det väntas bli mest politisk strid om, skriver SVT:s Mats Knutson i en analys.