Med endast de 66 ja-rösterna från Centern, Miljöpartiet och Vänsterpartiet blev försöket att avsätta Pourmokhtari ett misslyckande. 172 ledamöter gav sitt stöd för ministern, 104 avstod från att rösta och 7 var frånvarande.
C och MP hade väckt misstroendeförklaring mot Pourmokhtari, eftersom de anser att den klimathandlingsplan hon lagt fram inte sänker de svenska utsläppen av koldioxid. Tvärtom väntas de öka på kort sikt.
Men omröstningen blev inte ens spännande, redan på tisdagen kom besked från det största oppositionspartiet, Socialdemokraterna, att de skulle lägga ned sina röster. Därmed var det i praktiken redan klart att Pourmokhtari skulle få sitta kvar.
Pourmokhtari: Bevis på splittring
– Jag känner mig väldigt stärkt efter den här omröstningen och nu vet jag att vi har ett tydligt mandat i kammaren för den förda klimatpolitiken. Det är talande att oppositionen är så splittrad, sade Romina Pourmokhtari direkt efteråt.
SVT:s inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein menar att misstroendeförklaringen främst var ett försök från ett pressat C att profilera sig i miljö- och klimatfrågan. Ett försök som i stället kan spela regeringen i händerna.
– Romina Pourmokhtari har nu fått ett kvitto från riksdagen att hon har stöd för sin politik. Dessutom framstår oppositionen som splittrad i ett läge när de egentligen skulle behöva forma ett gemensamt alternativ mot Tidöpartierna.
Långt ifrån hälften
När frågan om misstroendeförklaring väcktes var förhoppningen att några av Pourmokhtaris partivänner inom Liberalerna kanske skulle byta sida och rösta med oppositionen. Men efter Socialdemokraternas besked skulle inte heller dessa hypotetiska röster haft någon som helst betydelse för utgången.
Regeringen och stödpartiet Sverigedemokraterna har tillsammans 175 platser i riksdagen och därmed majoritet. För att fälla Pourmokhtari hade det krävts att inte mindre än 109 ledamöter trotsat partipiskan och röstar tvärt emot. Något som alltså inte skedde.
fakta: Endast Löfven har fällts
Under historiens gång har riksdagen röstat om misstroendeförklaring 13 gånger. Endast en omröstning har slutat i majoritet för ja-sidan.
Tidigare misstroendeförklaringar (urval):
- I juni 2021 väckte V en misstroendeomröstning mot statsminister Stefan Löfven. Partiet saknade förtroende för Löfven efter ett utredningsförslag om fri hyressättning vid nyproduktion. Med 181 ja-röster blev Löfven den första statsministern att fällas i en misstroendeomröstning.
- Stefan Löfven var också föremål för en misstroendeomröstning i september 2017, som väcktes av SD. Den gången var det i och med turerna kring Transportstyrelsens IT-upphandling. Totalt 43 ledamöter röstade för förslaget.
- I oktober 2015 var det Magdalena Andersson som hängde löst. SD var missnöjda med finansministerns budgetförslag, som de ansåg var underfinansierat på grund av kostnader för migrationen. Totalt 43 ledamöter röstade för misstroendeförklaringen.
- M, FP och KD väckte i november 1996 misstroende mot statsminister Göran Persson på grund av hans uttalanden om ”politisk stabilitet” i Kina. Totalt 119 ledamöter röstade för.
- Den första omröstningen efter en misstroendeförklaring ägde rum i oktober 1980. Då var det S och VPK som var missnöjda med statsminister Thorbjörn Fälldins ekonomiska politik. Med endast en rösts marginal, 174–175, klarade Fälldin sig från att bli fälld.
Källa: Altinget
