Den svenska reducerade bataljonen anländer med fartyg till den lettiska kusten tidigt på lördagsmorgonen. Det är första gången som Sverige bidrar med ett militärt förband till Natos stående styrkor.

– Det betyder mycket. Rent militärt är svenskarna riktigt duktiga och professionella, säger generalmajor Jette Albinus som kommenderar över den del av styrkan som Sverige ingår i.

”I värsta fall kunna verka i krigsmiljö”

Överskeppningen till Lettland har varit hemligt och intensiv på grund av hotbilden. Det har gått snabbt och bataljonen har övervakats av stridsplan och marinen.

– Det är oerhört mycket som vi skickat på väldigt kort tid, på bara ett par dagar för vi över hela bataljonen, fordon, personal och allt en bataljon kan tänkas behöva för att i värsta fall kunna verka i krigsmiljö, säger Marcus Nilsson, kommunikationschef på Södra skånska regementet P7.

Det är den anställda bataljonen på Södra skånska regementet P7 som skickats.

– Vi ska inte sätta oss på händerna, vi kommer träna och öva alla nivåer av bataljonen. När soldaterna inte är ute och övar finns det möjligheter för fysisk träning inne på campen, säger överstelöjtnant Henrik Rosdahl.

Unik svensk insats

För svenska arméns del har en liknande stationering aldrig tidigare skett. Senast Försvarsmakten verkade i Europa var i Kosovo. Därefter har svenska soldater verkat i större skala i insatser i utomeuropeiska områden som Mali och Afghanistan.

– I de insatserna har vårt uppdrag varit att skapa fred, i den här insatsen så åker vi till ett land i fred och ska förhindra krig. Vi är där för att avskräcka, säger Marcus Nilsson.

”Historisk dag”

För svensk del är insatsen i Lettland en tydlig illustration av att Sveriges gränser numera försvaras utomlands, till exempel i Finland eller i Baltikum.

– Det är en historisk dag för Sverige som land, men för Lettland och Nato så är det inte det. Vi är land nummer 14 som ansluter till den här multinationella brigaden i Lettland som funnits sedan 2004, säger Marcus Nilsson.

Insatsen i Lettland äger rum på basen Ādaži och är del av Natos koncept ”Forward Land Forces”, FLF, som finns i varje frontstat med gräns mot Ryssland. Syftet är att avskräcka Ryssland från att utmana Natos territoriella integritet.

Se hela SVT Nyheters sändning här.