”Vi kommer att finna en ordning så att medicinsk ålderbestämning av asylsökande kan tillämpas” var Stefans Löfvens besked när regeringens skärpta asylregler presenterades den 24 november.
Vilka metoder som ska användas och när de ska tas i bruk har inte specificerats. I början av januari väntas Socialstyrelsens nya rekommendationer, men frågan om det går att slå fast en persons födelsedatum på medicinsk väg överhuvudtaget är omtvistad.
Alla är överens om att det via röntgen av benen i handleden går att se hur långt skelettet växt ihop, en indikation på att personen uppnått en viss ålder. Men sedan några år tillbaka vill inte den svenska läkarkåren utföra testerna, bland annat på grund av felmarginaler på flera år. Dessutom finns osäkerhetsfaktorer som att puberteten kommer olika tidigt, eller påverkas av undernäring och andra umbäranden.
Unga fotbollsspelare ålderstestas
Nu tittar Socialstyrelsen närmare på sportvärldens bruk av magnetkamera (MRI) som i mer än tio år använts för att kontrollera spelare i internationella ungdomsturneringar i fotboll. Tusentals spelare från alla stora kontinenter har undersökts med magnetkamera, som ger en mer detaljerad bild av tillväxten i skelettet än röntgen.
Enligt Jiri Dvorak, medicinskt ansvarig på Fifa, kan felmarginalen halveras till ett år och hans uppfattning är att variationerna mellan olika etniska grupper är små.
– Inom vetenskapen är ingenting hundra procent. Men vi kan med 99 procents säkerhet säga om en spelare är under 17 år, säger han i SVT Agenda.
Mellan 17 och 18 års ålder minskar tillförlitligheten i testerna. För att fastställa om en person är över 20 kompletteras med en undersökning av nyckelbenet, som utvecklas senare. Därmed ökar tillförlitligheten något igen.
Avskräckande effekt
Fifa började undersöka spelare med magnetkamera i början av 2000-talet. Vid de första kontrollerna hade nästan en tredjedel av dem som uppgav att de var under 17 en skelettmognad som indikerade att de var äldre.
– Under åren sjönk det till fem-sex procent. Nu upptäcks bara enstaka fall. Vetskapen att det går att göra en åldersbedömning har haft effekt. Det betyder inte att människor ljuger. I en del länder finns så bristfällig folkbokföring att de helt enkelt inte vet, säger Jiri Dvorak.
Fifas studier har vid flera tillfällen publicerats i vetenskapliga tidskrifter som British Journal of Sports Medicine och Forensic International Journal. Men även om Jiri Dvorak säger sig vara till 99 procent säker på sina resultat anser han att nya tillämpningar av metoden ska göras med vetenskaplig försiktighet.
– Individuella resultat är anekdotiska, det vet vi. Man måste alltid jämföra samma med samma. Vi är vetenskapsmän som publicerar våra resultat och vi är öppna för en vetenskaplig diskussion.
Känner oro för tillförlitligheten
När 20-årige Benyamin Morrakabi kom till Sverige för tre år sedan blev han snabbt varse att hans utseende skulle bli ett problem eftersom han är storväxt och hade skägg redan som 17-åring. Han kan bekräfta sin ålder med pass och födelseattest, men känner sig ständigt ifrågasatt.
– Från början blev jag ledsen, varför ska folk säga sådana här saker om mig?
Benyamin Morrakabi är orolig för hur pass säkra åldersbedömningarna är, med tanke på hur mycket som står på spel.
– Jag var 17,5 år. Om de hade gjort ett ålderstest och haft fel på bara ett år, då kunde det ha hänt hemska saker. Jag hade kunnat utvisas till Iran. Då kan jag inte ens tänka mig vad som hade hänt, säger han.