Studien baseras på data från två miljoner människor i 168 länder. Tidsspannet sträcker sig över två årtionden. Forskarna har tittat på hur människor själva skattar sitt välmående, och sedan jämfört med hur stor tillgång till internet som finns i landet.
Resultaten visade att ens psykiska välmående inte verkar påverkas av tillgången till internet. Man såg varken positiva eller negativa samband.
– Det har länge funnits en oro kring att internetanvändning skulle skada ens psykiska mående. Men i den här studien har vi inte hittat bevis på att det finns sådana kopplingar, säger Matti Vuorre.
Sociala medier studerades inte
Slutsatsen kan nog överraska många. Det finns en rad exempel på studier som pekar på det motsatta: Att internetanvändande påverkar särskilt ungas mående negativt. Vårt uppmärksamhetsspann har också minskat dramatiskt de senaste 20 åren, enligt en annan studie.
Studien från Oxfords Internetinstitut fokuserade dock inte på hur internet användes. Sociala medier var alltså inte en faktor som vägdes in. Men Matti Vuorre tror inte att resultaten hade blivit annorlunda om de plattformarna hade studerats.
– Vi har i en tidigare studie tittat på Facebook-användning och använt oss av samma metod med självskattning av måendet. Vi hittade inget negativt samband där. Så jag skulle inte tro att sociala medier är en katalysator för dåligt mående, precis som vi inte fann att internet är det, säger han.
”Inte överraskad”
Vuorre säger att han själv inte blev särskilt överraskad av studiens resultat, men att han förstår att det kan förvåna andra.
– Jag tror att vi måste vara försiktiga med dramatiska påståenden innan vi vet vad som är sant. Teknologin vi använder i vardagen har sannolikt både bra och dåliga följder, men om vi hela tiden hör att till exempel smartphones är dåligt, kommer vi till slut övertyga oss själva om att det är sant.
Om studien
- Studien genomfördes av Andrew Przybylski, professor i mänskligt beteende och teknologi, och Matti Vuorre, forskare i psykologi och data, på uppdrag av Oxfords Internetinstitut.
- Data från två miljoner människor mellan 15 och 89 år gamla i 168 olika länder mellan år 2005 och 2022 studerades.
- Upplevt välmående byggde på självskattning av de studerade individerna, och utfördes av analysföretaget Gallup. Man tog även hänsyn till faktorn mental hälsa, som baserades på ländernas egna statistik.
- Genom att använda sig av data från International Telecommunication Union, ITU, såg man hur stor andel av ett lands befolkning som hade tillgång till internet och bredband från år 2000 till 2021.
- Endast små och inkonsekventa förändringar i globalt välmående uppmättes, och man såg inte att de förändringarna kunde kopplas till nivån av internetåtkomst.
