Bakom överbefälhavarens äskande om mer pengar ligger det han menar är ökade behov kopplat till Natoanpassning och nödvändig upprustning.
– Kravet på oss ökar ytterligare. Vi ska investera i infrastruktur, bli fler människor, ersätta system, upphandla nya system och så vidare, säger Bydén i intervjun.
Tidigare i år deklarerade den dåvarande S-regeringen att försvarets budget ska utökas till två procent, men det kommer inte att räcka, menar ÖB.
– Med stor sannolikhet kommer det att behövas mer än två procent av BNP, säger Micael Bydén.
Försvarsanslagen ska stegvis höjas för att 2026 uppgå till två procent av BNP. Det är efter det en höjning krävs, menar Bydén. I dag ligger försvarsbudgeten på cirka 1,2 procent av BNP.
Han vill dock inte specificera exakt hur mycket mer pengar försvaret behöver. Det är ett politiskt beslut, framhåller han i intervjun.
Försvarsminister Pål Jonson (M) säger i en skriftlig kommentar till SVT att regeringen har flyttat fram målet för hur snabbt försvarets budget bör nå två procent av BNP till 2026. Samt att den snart tillsatta försvarsberedningen kommer att titta närmre på överbefälhavarens förslag på hur försvaret kan växa.
– Vi hoppas inom försvarsberedningen kunna nå en bred enighet om försvarets inriktning och behovs av ökade anslag framöver, säger Pål Jonson.