En sak slår han dock fast: De fungerar och de är effektiva. Leveranserna har hittills nått sina mål relativt snabbt och de spelar en viktig roll. Medan Ryssland riskerar att få slut på soldater framför ammunition är situationen den omvända för Ukraina, enligt Gressel.
Ett 15-tal länder, däribland Sverige, har hittills skickat militärt stöd till Ukraina. Leveranserna tar sig huvudsakligen in i landet västerifrån, över den Polsk-ukrainska gränsen. Här finns ett sedan länge etablerat samarbete mellan båda ländernas underrättelsetjänster, enligt Gressel.
– Men jag skulle inte utesluta att de går genom Rumänien också, i synnerhet i riktning mot Odessa.
Diversifierade rutter
Inför den ryska invasionen fraktades vapen till Ukraina med transportflyg. Men sedan kriget bröt ut har det blivit betydligt svårare att genomföra stora leveranser. De måste spridas ut över både tid och plats eftersom de utgör mål för ryska trupper.
– Det får inte innebära en katastrof för Ukraina om de kommer åt en leverans, säger Gustav Gressel.
Vapentransporter hotas bland annat av ryska stridsflyg. Men hittills har Ukraina lyckats skydda kritiska områden med hjälp av luftvärn, vilket gör eventuella attacker kostsamma för Ryssland, enligt Gressel.
Säkra egna försvaret
Ett potentiellt större problem är att många länder i närområdet har börjat se över sina egna vapendepåer i skuggan av det ryska hotet. Den inhemska pressen på att säkra det egna försvaret växer, enligt Gustav Gressel.
Samtidigt är det just länder i östeuropa som sitter på många av de sovjetiska vapensystem som Ukraina nu behöver.
– Man måste skicka något som ukrainarna kan använda, något som de har tränat med och som de vet hur de kan använda. De vapensystem de känner till använder de väldigt smart.
Han nämner specifikt luftvärnet som hittills fungerat effektivt. Ukraina har avfyrat ett stort antal robotar av typerna BUK och S 300 – båda är sovjetiska modeller, men lagren är inte outtömliga.
En lösning skulle kunna vara att Nato skickar fler soldater till sina medlemsländer i Östeuropa, menar Gustav Gressel.
– Det skulle ge de länder som tar av sina egna vapenlager en försäkran. Deras vapenexporter skulle kunna kompenseras av nya trupper, stridsflyg, eller annat, säger han.