Påsken är en högtid som brukar röra på sig i almanackan. Enligt tradition ska påsken infalla den ”första söndagen efter den första fullmånen efter vårdagjämningen”. Räknat i dagar blir det någon gång mellan 22 mars och 25 april.
Påsken räknas som både den äldsta och den största högtiden för kristna. Den firas för att påminna om Kristi uppståndelse. Högtiden har även rötter i en judisk påskfest där minnet av israeliternas uttåg ur Egypten firas.
Förbjudna äggen
Förr i tiden var ägg förbjudna under fastan före påsk. Äggen skulle lagras till efter fastan. Så blev äggätandet under påsken en självklarhet. I länder med ortodox tro finns en ”uppståndelsesymbolik” kopplad till påskäggen. Men den tolkningen brukar inte anges som förklaring till äggätandet under påsken.
Enligt uppgift fanns traditionen att måla ägg i södra Sverige under redan under 1700-talet. Äggen skickades som gåvor eller delades ut till anställda. I Centraleuropa utvecklades måleriet till en konst i litet format.
I slutet av 1700-talet kom de första konstgjorda äggen. De rika gav bort ägg som var gjorda av glas, porslin eller ädla metaller. Särskilt berömda är de så kallade Fabergéäggen. Guldsmeden med samma namn inledde tillverkningen av äggen inför tsarfamiljens påskfirande 1885.
Lek med ägg blev tillåtet
Att det var så gott om ägg gjorde att ägglekar blev tillåtna, Barnen ägnade sig åt äggrullning, en lek som liknar kulspel. Äggen rullas nedför till exempel en bräda. Avsikten är att träffa motståndarnas ägg. Den som kommer längst vinner.
Lekarna var vanligast i sydsvenska kuststäder. Även i dag förekommer så kallad äggpickning på många håll i Skåne. Två personer håller i varsitt ägg som de sedan stöter mot varandra. Den som har ett helt ägg kvar vinner tävlingen. Vinnaren får även motståndares trasiga ägg.
Traditionen att ge bort ett ägg som present vid påsk finns kvar. I dag är dock äggen oftast gjorda av papper och fyllda med godis eller kanske en liten present
Påskdjuren
Under påsken är de många och de är gula – de små kycklingarna. Under påsken pryds många bord med dessa dunbollar i alla möjliga utföranden.
Kycklingarna är inte de enda djuren som förekommer på ett eller annat sätt under påsken. Påskharen kom till Sverige från Tyskland i slutet av 1800-talet. Påskharen är ett vanligt motiv på påskkorten. Uppfattningen att påskäggen kommer med påskharen är dock ganska sen i Sverige.
Maten är en annan viktig ingrediens under påsken. Ägg och kött har funnits länge på påskbordet. Fiskens betydelse på festbordet har ökat med tiden, sillar, böcklingar och laxar har letat sig fram till festmenyn.
Under 1900-talet har även lammköttet blivit allt vanligare. Påsklammet har haft en symbolisk betydelse i judisk tradition. Vid uttåget ur Egypten undkom man dödsängeln och kunde återvända till sitt land genom att stryka blodet från en nyslaktat lamm på sin dörrar, enligt Bibeln.
Ris med mening
Det finns två sorter av ris nämligen påskris och fastlagsris men i dag vi skiljer inte på dessa. Först använde folk riset för att piska varandra på fettisdagen eller långfredagen. Piskandet på långfredagen var tänkt att påminna om Jesu lidande.
Påskriset var antingen pyntat som fastlagsriset eller så var det helt rent. Riset togs in före påsk och sattes i vatten så att löven skulle hinna slå ut. Under sent 1800-tal användes påskris som dekoration i Stockholm och i delar av östra Svealand. Det dröjde till 1930-talet innan det blev vanligt i hela landet att pynta påskrisen med fjädervippor och dyligt.
Rigmor Karlsson
SVT Text & webb
Källa: Nationalencyklpedin på nätet och Nordiska museets hemsida