En person i vårdkläder står vid en serveringsvagn inomhus, bredvid en tallrik med mat som innehåller köttfärs och grönsaker. I bakgrunden syns fönster med utsikt samt bord och stolar i en ljus och modern miljö. Det finns också en växt på bordet och en färgglad väggdekoration i rummet.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Följ med till avdelningen i Sundsvall som bedriver nationell högspecialiserad vård för patienter med ätstörning: ”Det är inte ovanligt att patienterna berättar att de motionerar tio-tolv timmar per dag”. Foto: Emil Larsson/SVT

Patienter med ätstörning går miste om avancerad vård – regioner skickar inte patienter

Uppdaterad
Publicerad

Nationell högspecialiserad vård (NHV) för patienter med svårbehandlade ätstörningar har nu funnits i ett år, men trots stort behov har många platser förblivit outnyttjade.

– Det är väldigt synd att patienter som lider inte får den hjälp som de skulle kunna få, säger Kristina Wikner, enhetschef på Socialstyrelsen.

I Sverige uppskattas drygt 200 000 personer lida av någon form av ätstörning, och många blir inte friska trots behandling.

Satsningen på den nationella ätstörningsvården är ett försök att ändra på detta. De så kallade NHV-mottagningarna, som finns i Sundsvall, Lund, Göteborg, Stockholm och Uppsala, erbjuder skräddarsydd och högintensiv vård till patienter från hela landet med svårbehandlade ätstörningar. Patienterna omges av team med flera olika kompetenser, såsom dietister, psykologer och arbetsterapeuter.

– Här finns den bästa möjligheten att verkligen kunna hjälpa personer som är svårt sjuka eller som har haft långvariga problem i sin sjukdom, säger Kristina Wikner på Socialstyrelsen.

Tomma platser

Men trots satsningen och trots att Socialstyrelsen bedömt att det finns ett stort behov av denna typ av vård, har många platser förblivit outnyttjade. Samtliga NHV-enheter säger till SVT att remitteringen hittills är lägre än beräknat och att man kan ta emot fler patienter, i vissa fall dubbelt så många.

– De patienter som vi tagit emot är långt ifrån det faktiska behovet, säger Magnus Sjögren, verksamhetschef vid NHV Sundsvall.

När SVT frågar några av landets regioner varför de inte har skickat patienter, svarar flera att det är just behovet som, enligt dem, inte har funnits. De menar att deras egna resurser än så länge har varit tillräckliga.

– Jag tror inte att vi har haft patienter med den svårighetsgraden än, säger till exempel Pernilla Nordkvist, divisionschef Psykiatri Region Norrbotten.

Missförstånd och okunskap

Enligt Kristina Wikner på Socialstyrelsen är det ett missförstånd att endast de svårast sjuka patienterna ska remitteras.

Men kan det vara så att det inte finns ett behov av den här vården?

– Vi, de experter och patientföreträdare som har utrett behovet, är överens om att det finns ett behov. Däremot finns det troligen en ovana och okunskap som alla aktörer behöver arbeta med, säger Wikner.

Kan spara pengar

Magnus Sjögren i Sundsvall uppmanar landets regioner att våga tänka nytt:

– Man gör gärna samma sak år ut och år in, och det är visat att det inte funkar.

Enligt Sjögren kan NHV också hjälpa regionerna att spara pengar:

– Det här är en möjlighet att vända förloppet. Alternativet är att patienterna förblir sjuka under lång tid.

Här finns information till dig som behöver hjälp

Nationell högspecialiserad vård

Nationell högspecialiserad vård är vård som är komplex eller sällan förekommande och som får bedrivas vid som mest fem enheter i landet.

Målet med nationell högspecialiserad vård är att hälso- och sjukvårdens kunskap, kvalitet och patientsäkerhet ska utvecklas och förbättras samtidigt som resurserna används på ett effektivt sätt.

Det är Socialstyrelsen som tar beslut om definition av nationell högspecialiserad vård och antal enheter som ska få utföra vården.

När en patient remitteras, täcks kostnaden av den region där patienten är folkbokförd.

Källa: Socialstyrelsen

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.