Linda Staaf, chef vid underättelsesektionen på NOA, menar att det är för att rädda liv.

– För att förhindra att människor dör så måste vi få fler verktyg. Som postlagen är utformad i dag så bromsar det både tullens och polisens arbete, säger Linda Staaf till SVT Nyheter.

Postlagen kom till 1993 efter att postmonopolet avskaffades för att skydda integriteten för de som skickar brev. Men en effekt är alltså att personal på utlämningsställen och postkontor inte får larma tullen och polisen när de misstänker att brev innehåller droger. Detta på grund av sekretessbestämmelserna i postlagen.

Över 400 dödsfall

Sedan 2014 har över 400 personer avlidit efter att ha använt fentanyl eller olika varianter av den mycket starka syntetiska drogen.

I många fall är drogen laglig. Lagstiftningen hinner inte med att förbjuda dem, eftersom tillverkarna ändrar någon molekyl i den kemiska formeln.

Det senaste året har polisen stoppat de nätbutiker som säljer drogerna och under årets första kvartal har ”bara” nio personer avlidit. Men polisen befarar att fentanyl-varianterna snart kommer att säljas på gatan och att försäljningen åter tar fart på nätet.

”Vi oroas över de här substanserna”

Förutom en förändrad postlag så anser polisen också att man borde pröva om det går att bedöma fentanyl-varianterna som ”spridande av gift” eller via ”lagen om hälsovådliga ämnen”.

– Vi oroas över farligheten av de här substanserna. Det är inte enbart användarna som kan drabbas utan det är även polisen, sjukvårdpersonal och de som hanterar post som kan skadas om man kommer i kontakt med drogen, säger Linda Staaf till SVT Nyheter.

Enligt pressekreterare Martin Kling på Näringsdepartementet så pågår det ett arbete inom regeringskansliet för att polis och åklagare ska få bättre brottsutredande verktyg inom postverksamheten.