Politikerna svarar på frågor om integration

Publicerad

SVT Nyheter har under torsdagen varit ute på 14 platser i landet för att fånga upp väljarnas röster för att sedan ställa deras frågor till politikerna. Nu svarar Ardalan Shekarabi (S), Robert Hannah (L), Rasmus Ling (MP) och Aron Emilsson (SD) på tre frågor om integration.

Från vänster: Robert Hannah (L), Ardalan Shekarabi (S), Aron Emilsson (SD) och Rasmus Ling (MP). Foto: TT

Hur ska man på allvar se till att nyanlända lyckas i skolan? 

– Kommer man hit i tonåren så är det svårare. Vi vill ha förlängd skoplikt för de här ungdomarna, de behöver några extra år på sig att klara skolan. Vi vill också ha mer specialundervisning med fokus på svenska språket, säger Robert Hannah (L), biträdande talesperson för partiets integrationsfrågor.

– Vi måste bryta segregationen i skolan så att man möter personer som pratar svenska vilket idag är ett problem när en stor koncentration av barn som inte kan språket samlas på en plats, säger Ardalan Shekarabi (S), civilminister.

– En jämlik skola är avgörande. Det handlar om att rikta resurser så att skolor i utsatta områden har råd att satsa på bra lärare och en bra verksamhet, säger Rasmus Ling (MP), riksdagsledamot.

– Vi vill införa en förberedelseskola där man får börja med att lära sig svenska och grundläggande undervisning innan man slussas in i den ordinarie skolan. Det underlättar för skolan och kan få ner storleken på klasserna, säger Aron Emilsson (SD).

LÄS MER: Alla partierna om integrationen

Flera personer undrar hur fler nyanlända personer ska lära sig svenska. Foto: TT

Vad gör ni för att de som varit här länge utan att lära sig språket ska göra det? 

– Det är grundläggande att kunna språket om man ska bli sin egen rättighetsbärare. För att inte fastna i SFI-undervisning år efter år, så ska man om man inte klarat av SFI på ett år, få en praktikutbildning istället – individanpassad språkutbildning, säger Hannah (L).

– Det är viktigt med tydliga krav och förväntningar på att man ska kunna prata svenska om man bor i Sverige. Vi har infört plikt på att lära sig svenska för nyanlända, men det kan inte mötas av företag som vill ha snabba vinster och då bland annat fuskar med att godkänna SFI, säger Shekarabi (S).

– Det är viktigt att man så snabbt som möjligt kommer in antingen i arbete eller utbildning. Men också att man till exempel får en tidigare utbildning validerad. Eller praktik, så att man får kontakt med samhället, säger Ling (MP).

– Det räcker inte med ett jobb eller en viss sysselsättning för att lära sig svenska. Man behöver få ett paket av undervisning i språk, sociala koder, samhällsorientering med mera. Det ska ställas krav på att kunna det i medborgarskapsprocessen, säger Emilsson (SD).

Bild från Alby, en del av Stockholms tätort och en kommundel i Botkyrka kommun. Foto: TT

Vad ska ni göra för att inte ”klumpa ihop” de nysvenskar som kommer?

– Alla kommuner måste ta ansvar för att nyanlända ska ha någonstans att bo. Men vi vill att det ska gå att göra undantag i områden som tar emot stora antal och där integrationen fungerar dåligt, säger Robert Hannah (L).

– Vi har infört bosättningslagen där alla kommuner måste ta emot nyanlända utefter sina förutsättningar för att motverka segregation. Sverige ska ta emot så många flyktingar som vi klarar av att integrera och migrationspolitiken ska inte försvåra det, säger Shekarabi (S).

– Det är viktigt att ha en individuell bedömning från till exempel arbetsförmedlingen, om vad man kan och inte kan. Utbildning är nyckeln oavsett var man är född. Den som har längre utbildning måste ha en kortare väg till arbetsmarknaden, säger Ling (MP).

– Vi behöver bryta upp de stora utanförskapsområdena som skapats när man koncentrerar många nyanlända till vissa utvalda områden. Vi måste våga titta på hur vi kan renovera eller riva i sådana områden. Det behövs också en stramare migrationspolitik, annars ansträngs bostadspolitiken ännu mer, de båda hör samman i en röd tråd, säger Emilsson (SD).

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Val 2018 – #dinröst

Mer i ämnet