Miljömålsberedningen har haft i uppdrag att ta fram förslag på hur Sverige ska nå EU:s klimatmål om skogen, LULUCF, och samtidigt bevara biologisk mångfald. Förslagen lämnas på fredagen över till klimatministern. Ett av dem handlar, enligt uppgift till SVT, om att ersätta skogsägare som gödslar sina skogar, för att öka tillväxten och därmed upptaget av växthusgaser.
– Gödslar vi på rätt marker så kan det bidra till målet om att binda in mer koldioxid, säger Carl-Wiktor Svensson (KD), ledamot i Miljömålsberedningen.
Bred majoritet vill gödsla
Sex av åtta partier menar att gödsel är en del av svaret på hur Sverige ska leva upp till LULUCF.
Hjalmar Laudon är professor på SLU, och har lett arbetet med den statliga utredningen ”Rapport Skog”. I den konstaterar ledande forskare på området att skogsgödsling står i konflikt med miljömålet om att bevara biologisk mångfald, och att det riskerar att göra skogen mer känslig för extremväder, som stormar och torka.
– Blåbärsris försvinner, svampar försvinner. Skogarna blir så täta att lavar också försvinner och då blir renmarkerna förstörda, säger Hjalmar Laudon.
Han påpekar även att den potentiella nyttan som gödsling kan ge i form av ökad kolinlagring är väldigt liten i sammanhanget.
– Vi är ju inne i någon slags förnekelsetid. Forskarnas slutsatser är inte alltid satta i det första rummet, säger Laudon.
KD: ”Forskare tänker i stuprör”
Enligt Miljömålsberedningens egna beräkningar kan förslaget om gödsling öka upptaget av växthusgaser med omkring 0,5 miljoner ton per år på sikt – vilket går att jämföra med EU:s krav som väntas ligga på omkring 19 miljoner ton år 2030.
Gödsel väntas alltså bara stå för en liten del av den kolinlagring som krävs för att nå LULUCF. Men enligt Carl-Wiktor Svensson (KD) är det ett av flera viktiga verktyg för att nå målet, bland annat för att det ökar kolinlagringen utan att minska lönsamheten för skogsägarna.
– Det är också ett viktigt mål, att bibehålla eller öka vår konkurrenskraft.
Att ledande forskare varnar för att gödsel skadar den biologiska mångfalden i skogen, tar han inte särskilt hårt på.
– Forskare tänker många gånger i stuprör, och de är väldigt duktiga i respektive stuprör. Vår uppgift som politiker är ju att ta ansvar för helheten, säger Carl-Wiktor Svensson.
