Den omtvistade frågan om hur Sverige ska kunna binda mer koldioxid i skog och mark och på så sätt leva upp till EU:s klimatmål inom sektorn LULUCF, behandlas just nu av Miljömålsberedningen. På uppdrag av regeringen ska ledamöterna – som kommer från samtliga riksdagspartier – ta fram förslag på hur målet ska nås.
SVT har tagit del av ett utkast med förslag på åtgärder som ska öka kolinlagringen. Det handlar bland annat om:
- ökad rådgivning till skogsägare med syfte att öka tillväxten och kolupptaget
- ekonomiskt stöd till markägare som gödslar sin skogsmark
- möjlighet för Skogsstyrelsen att under 5 eller 20 år sluta avtal med privata markägare som ger dem ersättning för att inte slutavverka eller gallra sitt skogsbestånd.
Så hög blir ersättningen
Ersättningen för den som väntar med att avverka föreslås bli 400 kronor per ton lagrat koldioxid. Enligt sekretariatets beräkningar skulle det för en genomsnittlig svensk skog innebära cirka 2700 kronor per hektar och år, med en variation beroende på var i landet skogen finns.
Skogsägarföreningen Södra säger till SVT att de ser en risk att det endast kommer vara skogsägare som ändå hade tänkt låta skogen stå som kommer sluta avtal med Skogsstyrelsen.
De menar även att det inte är privata skogsägares ansvar att se till att Sverige uppfyller LULUCF.
– Det är Sverige som en nation som åtagit sig detta och då måste man hitta lösningar som inte belastar skogsägarna, säger Jessica Nordin, hållbarhetschef på Södra.
Partierna oeniga in i det sista
På onsdagen hölls ett av Miljömålsberedningens sista möten, och oenigheten kring hur Sverige ska göra för att nå LULUCF är fortsatt stor, enligt flera ledamöter.
– Den lokala acceptansen och Sveriges konkurrenskraft är avgörande. Det handlar om många små skogsbrukare och bärande industrier som riskerar att hamna i skottgluggen. Jag kommer inte att acceptera dåliga förslag på osäkra grunder, säger Carl-Wiktor Svensson, Kristdemokraternas ledamot.
Syftet med Miljömålsberedningen är att alla partier ska enas om långsiktiga politiska lösningar på klimat- och miljöområdet. Men ännu är det oklart hur många av partierna som kommer ställa sig bakom de förslag som arbetats fram.
– Vissa partier vill ingenting, så det finns stor risk för urvattnade kompromisser, men vi diskuterar. I Miljöpartiet försöker vi driva på och förbättra så mycket vi förmår, säger ledamoten Maria Gardfjell (MP).
Vad handlar klimatmålet ”LULUCF” om?
Enligt EU:s klimatlagstiftning ska Sverige öka sitt upptag av växthusgaser inom LULUCF-sektorn, alltså markanvändning och skogsbruk.
Hur mycket varje land behöver ta upp beror av många olika faktorer. EU har fastställt att Sverige till år 2030 ska ha ett årligt koldioxidupptag som är ca 4 miljoner ton högre än perioden 2016-2018.
De senaste åren har dock Sveriges koldioxidupptag minskat istället för att öka. År 2022 var Sveriges nettoupptag inom LULUCF-sektorn -41,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket är 3,6 miljoner ton lägre än genomsnittet för perioden 2016-2018.
För att nå målet till 2030 behöver Sverige öka sitt nettoupptag med cirka 7,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år jämfört med 2022 års nivåer.
När Miljömålsberedningen har presenterat sina förslag på hur Sverige kan nå LULUCF-åtagandet blir det upp till regeringen att bestämma vilka förslag de tänker gå vidare med.
Källor: Naturvårdsverket, SLU
