Sjukhusen har historiskt sett utgjort kärnan i Sveriges hälso- och sjukvårdssystem. Men systemet har upprepade gånger fått kritik för att vara ineffektivt, och 2018 tog dåvarande regering initiativ till en omställning.

God och nära vård är ett mål för omställningen och tanken är att primärvården ska utgöra basen och navet i vården. För 2019-2023 har landets kommuner och regioner fått 28 miljarder kronor i statliga medel för ändamålet – men omställningen går trögt.

Primärvården har inte fått mer resurser

Enligt Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har arbetet hittills främst handlat om att ta fram övergripande strategier, men ännu syns få effekter av detta i verksamheterna. Primärvården har inte heller tilldelats mer ekonomiska resurser.

– Det är oroande att regionerna ännu inte har gett primärvården de resurser som behövs för omställningens mål, säger Caroline Olgart Höglund, analyschef på myndigheten.

Ökat patientinflöde

I en färsk rapport från Ivo framhålls brister som att samverkan mellan kommunal och regional hälso- och sjukvård inte fungerar och istället för ett minskat inflöde till akutmottagningar indikerar myndighetens tillsyn i vissa fall ett ökat inflöde.

– Det är inte förvånande att patienter söker sig till sjukhus om man har en primärvård som inte kan möta behovet, säger Peder Carlsson, avdelningschef på Ivo.

Motstridiga signaler

Ameli Norling är chef för hälso- och sjukvårdssektionen på Sveriges Kommuner och Regioner. Hon anser att arbetet med omställningen har gett resultat, bland annat i form av förändrade arbetssätt.

Men att ge mer resurser till primärvården menar hon är en utmaning med tanke på de ekonomiska underskott som väntar. Hon anser att de dessutom får motstridiga signaler:

– Samtidigt som vi ska göra primärvården till navet får vi starka styrsignaler om att vi ska stärka sjukhusvården. Och det är svårt att säkra resurser till helheten.