Den viktigaste lärdomen efter förra sommarens omfattande skogsbränder är att Sveriges räddningstjänster måste samverka bättre på ledningsnivå. Det menar räddningsledaren Johan Szymanski, som ledde insatsen i somras vid skjutfältet vid Trängslet.
Räddningstjänsterna måste snabbt kunna växla om från händelser som bränder och olyckor i vardagen till stora komplexa insatser som spänner över stora geografiska områden.
– Som enskilda kommuner som vi var i somras hade vi inte kapacitet att växla upp när det behövdes. Vi hade inte uthållighet och vi hade inte förmåga att leda en sådan insats, säger Johan Szymanski, i dag räddningschef i Norra Dalarna.
Mer än bara larma
Det mål som MSB kallar systemledning innebär att resurser från flera räddningstjänster och kommuner leds från en gemensam ledningcentral bemannad dygnet runt. Men för systemledning krävs mer än ett gemensamt inre befäl enligt MSB. Ledningspersonalen har inte bara till uppgift att larma, de utför även kvalificerade riskanalyser och analyserar händelseförlopp.
– Hade vi haft en fullt utbyggd systemledning i framförallt i nedre Norrland tror jag att man hade varit bättre på att bedöma vilken brandrisk man hade. Man hade kunnat vidta åtgärder i förväg. Och man hade ganska snabbt sett när händelsen höll på att urarta. Man hade varit betydligt bättre på att inrikta de resurser som kommit och man hade kunnat hantera de här bränderna snabbare, säger Henrik Larsson, enhetschef på räddningstjänstenheten på MSB.
Fördjupat samarbete
På flera håll i landet är mer eller mindre långt gångna ledningssamarbeten på plats eller håller på att utvecklas.
Räddningstjänsten Jämtland omfattar ett samarbete mellan sju kommuner och i sydöstra Sverige inleder räddningstjänsterna i fem län: Östergötland, Kronoberg, Kalmar, Jönköping och Blekinge, ett fördjupat samarbete från och med 1 maj.
I Bergslagen förbereds ett omfattande samarbete mellan 40 kommuner. Ambitionen var att det skulle ha varit färdigt redan till sommaren, men det kommer troligen dröja till nästa år.
Nu när vi befinner oss i början av en ny skogsbrandsäsong är det fortfarande bara räddningstjänster i Södra Skåne, Storgöteborg, Storstockholm och södertörn som är anslutna till ledningcentraler med full systemledning.
Men det finns också räddningstjänster och räddningstjänstförbund som av olika anledningar valt att stå utan ledningssamarbeten.
– Beroende på att vi har det kommunala självstyret så är det upp till varje kommun att bestämma och tyvärr får man ju säga att många personer som har motsvarande funktion som mig, alltså brandchefer i kommunerna, har inte tyckt att det varit nödvändigt eller man kanske inta har velat släppa den makten. Därför har vi inte har systemledningar i dag säger Johan Szymanski.
– Det är ju naturligtvis bekymmersamt och risken är ju den uppenbara att en del bränder kommer att bli kommer kunna växa till sig innan vi får kontroll på dom och förhoppningsvis längre fram är vi bättre rustade, säger Henrik Larsson enhetschef på MSB.
Obligatorisk anslutning
Skogsbrandsutredningen som presenterades i januari föreslog en lagändring som ska tvinga alla landets räddningstjänster att vara anslutna till en ledningcentral.
– Min intention är att förslaget ska genomföras. Vi måste dock invänta remissvaren och därefter lämna lagförslaget till riksdagen så snart som möjligt, skriver inrikesminister Mikael Damberg till SVT.