Om klädföretagen kan tillverka fler plagg utifrån kundernas egna mått och önskemål skulle vår konsumtion av kläder kunna bli betydligt mer hållbar. Likaså om vi i högre utsträckning kan ge kläder som vi redan har en ny design i stället för att köpa nya.
– Vi har haft ett pilotprojekt på högskolan med ett virtuellt provrum, där deltagarna kunnat prova måttanpassade kläder på en avatar. Man tar sina mått själv och lägger in dem i programvaran, säger Jonas Larsson, lektor på Textilhögskolan.
Kan beställa direkt i en app
Några klädtillverkare är redan i gång med liknande verksamhet kommersiellt och fler är på väg. Jonas Larsson nämner ett företag som nyligen lanserat en app som är direkt integrerad i deras verksamhet.
– Man tar en eller två bilder på sig själv, lägger in sina mått, sin vikt och längd och sedan kan man beställa kläderna direkt i appen och få dem skickade till sig.
Vad är vinsten med detta ur miljösynpunkt?
– Att ta bort slöseriet. När en kund inte vill betala fullpris, då har det slösats. Så tänker kanske inte kunden, men de flesta företag skulle helst slippa reorna. Får man bort dem kan man spara 30-40 procent i klimatpåverkan, säger Jonas Larsson.
Han förklarar att bara ungefär 60 procent av de kläder som produceras vill kunderna faktiskt ha och kan tänka sig att betala fullpris för.
Måste producera en och en halv vara
– Generellt kan man säga att för att sälja en vara till fullpris måste företagen producera en och en halv vara. Det är billigare att ha en vara för mycket på lager än att missa en försäljning, säger han.
Som kund kan man alltså få betala mer för sina kläder, om färre eller inga plagg reas ut, det medger Jonas Larsson. Men han framhåller att när företagen slipper reor och returer kan det förhoppningsvis ändå bidra till att hålla nere priserna.
Hur gick ert eget projekt på Textilhögskolan med det virtuella provrummet?
– Det gick bra. Ett sportvarumärke som var med i projektet kommer att fortsätta med on demand-kläder, säger Jonas Larsson.
Han konstaterar att on demand-produktionen är ekonomiskt hållbar.
– Så om någon vill bygga upp en sådan affärsmodell går det att göra redan nu. Intresset har ökat, framför allt de senaste åren, eftersom det behöver ske en omställning, säger han.
Tror på svensk småskalig textilindustri
Sjuhäradsbygden, där Borås och Textilhögskolan ligger, var förr ett centrum för svensk textilindustri. Sedan försvann produktionen till länder med billigare produktion, men Jonas Larsson tror att med den nya småskaliga produktionen kan den svenska textilindustrin komma tillbaka i annan form.
– Vi kan inte konkurrera med de storskaliga producenterna, men jag tror att det ändå kan gå att försörja sig på detta, säger Jonas Larsson och berättar att ett klädföretag i Sverige planerar att starta on demand-produktion under nästa år.
Andra modekedjor har i samarbete med Textilhögskolan testat olika sätt att förnya kläder – redesign.
– Det har till exempel handlat om att sy om klädesplagg som inte har sålt så bra, eller att göra om gamla arbetskläder till nya modeplagg, eller att låta kunderna komma till butiken med sina egna kläder och uppdatera dem med digitaltryck, säger Jonas Larsson.
Nytt ”garderobsprojekt” i vår
Till våren ska Textilhögskolan sjösätta ett nytt projekt, kallat F/ACT Movement eller ”garderobsprojektet”. Gudrun Bonér, projektledare, berättar att det ska börja i mars och sträcka sig över ett halvår.
– Det ska vara tio-femton personer som ska utgå från de plagg de har i sin egen garderob. Deltagarna är inte utsedda än, men drömscenariet är några som shoppar mycket och älskar mode, men också också har lite medvetenhet om vad de gör, säger Gudrun Bonér.
Under projektet ska deltagarna inte köpa några nya kläder, i stället ska de uppdatera och komplettera sin garderob med hjälp av en lånegarderob. De får också hyra kläder eller handla second hand.
Tanken är att deltagarna ska lägga ut många bilder i sociala medier och blogga om hur de förändrar sitt sätt att tänka kring klädkonsumtion under projektets gång.
– Först av allt får de göra en garderobsrens och då är vi med och filmar. Av det som de inte vill behålla ska vi skapa en lånegarderob där de kan hyra eller låna kläder av varandra. Alla plagg ska qr-märkas så att vi kan se vart de tar vägen, säger Gudrun Bonér.
”Det är lätt att göra andra val”
En gång i månaden ska deltagarna träffas. Föreläsare ska visa goda exempel på hur man kan konsumera och uppdatera och komplettera sin garderob på ett hållbart sätt.
– Vi vill visa att det är lätt att göra andra val än vad vi gör i dag. Jättemånga unga klickar hem plagg på nätet. Men det kan vara lika lätt att till exempel hyra. Man använder andra kanaler men det är ungefär samma beteende, säger Gudrun Bonér.