Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Regeringen: Längre straff för grova vapenbrott

Uppdaterad
Publicerad

Regeringen och Sverigedemokraterna föreslår längre straff för grova vapenbrott, vapensmuggling och smuggling samt avsaknad av tillstånd för explosiva varor. Genomförs de öppnar det för mer hemlig avlyssning.

Förslagen finns i en promemoria från justitiedepartementet som nu skickas ut på remiss. Det är alltså ingen lagrådsremiss eller proposition, de kommer senare.

Förslagen presenteras på en pressträff med justitieminister Gunnar Strömmer (M), justitieutskottets ordförande Richard Jomshof (SD), samt de rättspolitiska talespersonerna Torsten Elofsson (KD) och Juno Blom (L).

Straffskärpningarna riktar in sig på brott som ofta förekommer bland gängkriminella, som skjutningar och sprängningar.

”En avsevärd skärpning”

Enligt justitieminister Gunnar Strömmer är det extra viktigt att just den skärpta lagstiftning som rör vapen och sprängmedel nu skyndas på med tanke på läget i landet.

– Vi fördubblar minimistraffet och höjer maximistraffen. Det är en avsevärd skärpning, säger Strömmer.

Samtidigt visar statistik rekord i sprängningar och skjutningar – vad har ni för belägg att straffskärpningar vänder utvecklingen?

– Vi vet att en fördubbling av minimistraffet när det gäller grova brott träffar den typ av brottslighet som de kriminella gängen ägnar sig åt. Därför bedömer vi att den är särskilt viktig.

”Fullt fokus på Kriminalvården”

Förslagen innebär att straffskalan för grova former av de aktuella brotten ska förlängas från fängelse i lägst två år till lägst fyra år, och från högst fem till högst sju år.

För synnerligen grovt brott blir skalan lägst sex och högst tio år, och för ett brott av så kallat normal grad höjs maxstraffet från tre till fem år.

Hinner ni med när ni skärper straffen innan ni bygger ut Kriminalvården?

– Vi har fullt fokus på att utforma en effektiv lagstiftning mot brottslingarna samtidigt som vi har fullt fokus på att ge Kriminalvården förutsättningar att växa så att man kan möta de behov som vi ser.

Buggning ska kunna användas oftare

En följd av förslagen är, enligt justitiedepartementet, att hemlig rumsavlyssning, det som ofta kallas buggning, kan användas i förundersökningar som gäller misstanke om grovt brott.

Om förslagen genomförs bedöms de leda till fler fängelseår, men också att fler unga kommer att dömas till sluten ungdomsvård och under längre tid.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.