Regeringen och Sverigedemokraterna beskriver utredningens uppdrag på DN Debatt. Utredningen tillsätts på torsdagen och syftet är att Försvarsmakten i fler situationer än i dag ska kunna hjälpa polisen.

Utredningen får i uppdrag att se över alla former av stöd som militären ska kunna bistå polisen med, även sådant som kan inkludera användning av våld och tvång mot enskilda.

Kontroversiell fråga

Historiskt har detta varit en känslig och kontroversiell fråga i Sverige. Efter skotten i Ådalen 1931 då militär öppnade eld och dödade flera demonstranter har politiker varit noga med att dra en tydlig gräns för vad militären får och inte får göra i fredstid.

Undantag finns när det gäller terrorattentat, där militär redan kan sättas in. Detta undantag vill regeringen nu utvidga till att också gälla kampen mot gängbrottsligheten.

En fråga för utredningen blir att lägga förslag om i vilka fall militären ska kunna sättas in och vilket mandat de ska ha för att bruka våld.

Tanken är att kunna använda militära förband för olika sorters bevakningsuppgifter där militär personal kan hamna i situationer där man kan tvingas att bruka våld. Att bevaka viktiga byggnader eller våldsutsatta områden eller stadsdelar kan vara sådana uppgifter. Vid alla insatser är förutsättningen att militär personal står under polisens befäl.

Vill se beredskapspolis

En annan uppgift för utredningen blir att lägga förslag om en återinförd beredskapspolis.

Sverige har tidigare haft en beredskapspolis, som utgjordes av civilpliktiga poliser. En uppgift var att skydda viktiga objekt för totalförsvaret. Beredskapspolisen avskaffades 2012.

Nu vill Tidöpartierna återinföra den, för att avlasta polisen. Den kan även få utvidgat mandat och ska enligt regeringen kunna användas vid allvarliga störningar som orsakas av organiserad brottslighet eller terror.

Se SVT Nyheters sändning om regeringens utredningsdirektiv på SVT Play här.