Sexuell läggning omfattas sedan tidigare av hets mot folkgrupp.
LÄS MER: Ska inkluderas i brottet hets mot folkgrupp
– Det är en viktig fråga, särskilt som vi ser att den här typen av aktiviteter bland hatgrupper mot hbtq-personer ökar. Och transpersoner är ju den grupp som inte har ingått i lagstiftningen förut, säger Magnus Kolsjö, som också vill se att polisen prioriterar hatbrotten mer.
Särskilt utsatt grupp
Regeringens motivering är att gruppen ska få ett fullgott skydd i lagen.
– Därför att det här är en särskild utsatt grupp, som har varit utsatt länge, säger justitieminister Morgan Johansson (S) till Ekot.
Regeringen föreslår i en lagrådsremiss att man i lagen, vid sidan av till exempel hudfärg och trosbekännelse, lägger till ”könsidentitet eller könsuttryck” så att även transpersoner omfattas.
TV: Viktoria var 10 när hon insåg att hon var tjej
Det föreslås också bli olagligt att diskriminera transpersoner, genom ett tillägg i bestämmelsen om olaga diskriminering.
Transpersoner är utsatta från olika håll, enligt justitieministern.
– Men det man kanske tänker mest på är från olika högerextrema rörelser, som ibland ger sig på homosexuella förstås, men också transpersoner, och det har varit viktigt att se till att markera att staten ser allvarligt på den typen av trakasserier, säger han till Ekot.
Föreslås gälla från 2019
Lagstiftningen föreslås börja gälla den 1 januari 2019.
Redan under förra sommaren meddelade regeringen att förslaget om att inkludera transpersoner i hatbrottslagstiftningen skulle lämnas till riksdagen i år.
Fakta
Med hatbrott avses normalt brotten hets mot folkgrupp och olaga diskriminering.
Hets mot folkgrupp är att offentligt sprida uttalanden som hotar eller är nedsättande om en grupp av personer, med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, sexuell läggning eller annan liknande omständighet.
Det räcker med att en gärningsperson tror att offret passar in på någon av beskrivningarna för att räknas som hatbrott.
Vilket brott som helst kan bedömas som ett hatbrott om det grundar sig på gärningspersonens negativa inställning till någon av de uppräknade grupperna, och kan då leda till en straffskärpning.
Källa: Polisen, Åklagarmyndigheten