I början av pandemin smittspårades alla fall av covid-19, men strategin övergavs när det fanns konstaterad samhällsspridning.
Nu är målet återigen att följa upp och identifierade misstänkt smittade runt varje nytt fall – som i början av pandemin.
– Det är angeläget att alla regioner utifrån kapacitet och möjlighet utökar till en ännu mer ambitiös smittspårning, säger Karin Tegmark Wisell, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten.
”Svårt att klara av”
Men en enkät som SVT Nyheter skickat ut till landets 21 regioner visar att inte alla har kapacitet för detta.
“Enligt smittskyddslagen är det den behandlande läkaren som ansvarar för smittspårningen kring enskilda fall, men med tanke på mängden, blir traditionell smittspårning svår att klara av”, skriver Peter Nolskog, biträdande smittskyddsläkare i Västra Götaland.
I flera regioner får de som testats positivt i primärvården information om att själva kontakta sina närkontakter. De som har haft kontakt eller bor med en smittad person erbjuds inte automatiskt testning eller sätts i karantän.
Mer aktiv smittspårning i vården
Regioner som Jämtland, Härjedalen, Halland, Västernorrland och Västmanland smittspårar mer aktivt inom sjukvården, hemtjänsten, på äldreboenden och andra slutna miljöer.
“Under en tid har smittspårning skett kring alla fall, men inte alltid, och inte nu”, skriver Lars Blad, biträdande smittskyddsläkare i Region Västmanland.
Begränsad provtagningskapacitet och personal gör att regionen prioriterar de fall och miljöer som bedöms som viktigast.
Region Stockholm har gjort en liknande bedömning efter att samhällsspridningen konstaterades.
”Riskerar en andra våg”
Niklas Arnberg, professor i virologi, anser att kapaciteten måste öka.
– Har man en pågående infektion kan man spåra upp de som har exponerats och informera dem om att de bör vidta extra åtgärder. Inom en familj borde alla testa sig med en gång om någon har en pågående infektion. Får vi en allmän smittspridning riskerar vi att få en andra våg som kan vara värre än den vi hade under våren.