Enligt LSU kan en person frihetsberövas i upp till ett år och dömas till utvisning utan att ha dömts för något brott och utan att få veta vad som ligger bakom anklagelserna. Sverigedemokraternas rättspolitiske talesperson Adam Marttinen menar att tidsgränsen för LSU helt ska tas bort.

– När den bortre tidsgränsen närmar sig och de släpps ut så kommer de ut som hjältar och förstärker den här problematiken med extremismen. Vi ska  jobba för att få till diplomatiska lösningar där vi kan säkerställa att de kan återvända till sina hemländer, eller andra länder som vi kan hitta avtal med, säger han.

”Ingen attraktiv lösning”

Även om det inte är den bästa lösningen finns det ibland ingen annan lösning än att frihetsberöva människor som anses vara ett hot mot landet, menar Centerpartiets rättspolitiske talesperson Johan Hedin.

– Det känns inte som en attraktiv lösning, men i sällsynta fall så kanske man måste hålla folk inlåsta, säger han.

Vänsterpartiets rättspolitiska talesperson Linda Snecker ser två problem med nuvarande lagstiftningen: Otransparensen kring bevisningen och vilka som avgör om människor blir utvisade eller inte.

– I dag är det politiskt tillsatta ministrar som avgör i något som väldigt mycket liknar ett domstolsfall. Jag tycker inte att det ska vara så i en rättstat som Sverige. Jag tycker att det ska vara juridiska domare som avgör sådana här fall. Därför vill Vänsterpartiet föra över den här processen till förvaltningsrätten och få in det i domstol istället, säger hon.

V: Elektronisk fotboja och anmälningsplikt

En utredning håller just nu på att ta fram förslag för hur människor som sitter frihetsberövade under LSU-lagstiftningen ska kunna kontrolleras bättre.

Eftersom de flesta som sitter frihetsberövade med hjälp av LSU inte kan utvisas till sina hemländer på grund av säkerhetsskäl borde personerna istället hållas under uppsyn, menar Linda Snecker.

– Jag tror snarare på elektronisk övervakning i form av fotboja och anmälningsplikt hos polisen.