Under det gångna året placerade Ryssland ut den nya Iskanderoboten i Kaliningrad, som har räckvidd att nå Sverige.
– Ryssland satsar bland annat på vapen med lång räckvidd och utvecklingen av Iskandersystemet är ett exempel på det, säger Mustchefen Gunnar Karlsson, enligt TT.
Han säger att Ryssland det gångna året fortsatt med att modernisera hela sin vapenarsenal och stärka sin militära förmåga.
Bättre beredskap
Den säkerhetspolitiske analytikern Fredrik Westerlund pekar på att Ryssland även ökat beredskapen inom sina stående förband.
– Ryssland har skaffat sig ett klart försprång gentemot Nato när det gäller att kunna mobilisera huvuddelen av sina förband på några veckor. De har på senare år övat i större omfattning än tidigare med storskaliga och komplexa övningar, säger Fredrik Westerlund, som arbetar med ryska militära frågor på Totalförsvarets forskningsinstitut.
Kontinuerlig modernisering
I samband med årsrapporten pekar Mustchefen på att att Rysslands upprustning är en kontinuerlig, långsam process där äldre flygplan och fartyg efterhand ersätts med modernare vapen.
Enligt FOI tog moderniseringen fart i början av 2000-talet. Men nu är man inne i nästa fas.
– Vi har börjat se mer nytillverkning som ett resultat av bredare forskning och utveckling av i stort sett alla typer av vapensystem. Ryssland har till exempel ett antal nya tunga stridsfordon under utprovning men har ännu inte kommit igång med serieproduktion av dem. En del av det ryska tänkandet handlar nu om att kunna avskräcka med konventionella vapen, inte bara med hjälp av kärnvapen, säger Fredrik Westerlund, till SVT Nyheter.
Ytterligare en stormakt, Kina, kan framöver öka sin aktivitet i Sveriges närområde, enligt Must-rapporten. Som en följd av klimatförändringarna satsar Kina på nya transportförbindelser i de arktiska farlederna. Det kan bli en säkerhetsrisk för Sverige om Kina bestämmer sig för att sätta upp militärbaser i området, enligt Must.
Ökat underrättelsearbete
I årsrapporten konstateras att utländska underrättelsetjänsters aktiviteter gentemot Sverige har ökat. Där ingår även Kina, vilket även påpekades i den senaste årsrapporten från Säpo.
Det kan handla om att skaffa sig kunskap om svenskt försvars tekniska utveckling, operativa förmåga eller planeringen av försvaret. Must-chefen är oroad över att företag och myndigheter inte satsar tillräckligt att på att skydda känslig information.
– Alla har inte riktigt kommit ur det man brukar kalla för den strategiska timeouten, säger han.
Gunnar Karlson önskar att regeringen ställer tydligare krav på att myndigheterna redovisar vad de gör för att stärka säkerhetsskyddet.
Fakta: Must
Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must) är en avdelning på Försvarsmaktens högkvarter.
Must har huvudansvar för att klarlägga säkerhetshot mot Försvarsmakten. Det kan handla om främmande underrättelseverksamhet (spioneri och signalspaning), kriminalitet, terrorism, sabotage och subversion.
Avdelningen bedriver också försvarsunderrättelsearbete till stöd för svensk utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik. Den har även säkerhetsskyddsansvar för totalförsvarsmyndigheterna.
Must är även det säkerhetsorgan som har hand om den svenska underrättelseverksamheten utomlands.
Cirka 30 procent av personalen utgörs av officerare och resterande 70 procent av civil personal.
Chefen för Must är generalmajor Gunnar Karlson.
Källa: TT