Hotbilden mot Sverige har förändrats de senaste åren och hoten är mer omfattande än på flera år. Det sa Säpochefen Klas Friberg när myndigheten under torsdagen presenterade sin årsrapport för 2018.
- Den tekniska utvecklingen har gjort statliga aktörers cyberinhämtning mer avancerad. Samtidigt pågår också den traditionella personbaserade inhämtningen där främmande makt värvar agenter.
Klas Friberg pekade bland annat ut Ryssland som en stat som ”agerar inom gråzonen” för att påverka andra länder i det fördolda.
– Vi ser ett breddat och ett fördjupat underrättelsehot mot Sverige där de har för avsikt att genom olika verktyg skaffa sig kunskap om Sverige, säger han.
Han lyfte också upp Kinas position som global supermakt och menar att de bedriver en bredare och djupare underrättelseverksamhet när det gäller flyktingar och ekonomi.
Valet 2018
Säkerhetspolisen lade under förra året stort fokus på riksdagsvalet men konstaterar i efterhand att ingen omfattande påverkanskampanj i syfte att påverka valet ägde rum.
Klas Friberg hävdade att gapet mellan hot och säkerhet ökar dagligen och framhöll att säkerhetsskyddet i Sverige måste få kosta pengar.
Han lade särskild emfas vid den nya säkerhetslagen som börjar gälla den 1 april i år. En lag ställer högre krav på myndigheter och företag gällande säkerhetskyddsarbete.
– Det här är avgörande, dels för att Sverige ska kunna klara påfrestningar från statliga aktörer i fredstid, men det är också viktigt för att bygga upp Sveriges totalförsvar, sa han.
Våldsbejakande extremism
Hotet från den våldsbejakande islamistiska miljön utgör fortfarande det största hotet ur ett attentatspersperspektiv. Samtidigt finns ett mer långsiktigt hot från vit makt-miljön och den autonoma miljön, enligt Säpo.
– Vi har en främlingsfientlig och en radikalnationalistisk idéströmning som ökar i samhället där vi ser att vit makt-miljön och de lösare främlingsfientliga grupperna närmar sig varandra. Det här är en utveckling som Säkerhetspolisen följer noga, säger Klas Friberg.
Hotnivån oförändrad
Antalet attentat i västvärlden har minskat det senaste året, men Säpo bedömer att hotet från den våldsbejakande islamistiska miljön är lika stort som förra året. Hotnivån ligger därför kvar på en trea inför 2019.
Samtidigt lyfter Säkerhetspolisen att det inte alltid är de grövsta och mest spektakulära händelserna som gör avtryck, utan att även ”små nålstick” påverkar demokratin i samhället.
– Allt som extremistmiljöerna gör är inte brottsligt, säger Ahn-Za Hagström, senior analytiker vid Säpo.
IS-återvändare
Under den efterföljande frågestunden fick Klas Friberg frågan hur Säpo ska hantera IS-återvändare.
– Med olika metoder. Vårt syfte är att förhindra nya terrordåd eller allvarlig grov brottslighet i Sverige, då får vi göra en bedömning om de här personerna utgör ett hot.
– När vi befarar att de kommer hem är det viktigt att delge Polismyndigheten och polisregionerna med information vi har. Vi vill också att polisen och de sociala myndigheterna tittar närmare på de här individerna när de kommer hem, säger han.
Hotbilder mot Sverige – Säpos senaste årsrapporter
2016
Ryssland bedriver psykologiskt krig mot Sverige. Kina och Ryssland är de två stora aktörerna när det gäller elektroniska angrepp, enligt Säpos rapport.
Där talas om rysk ickelinjär krigsföring, det vill säga politiska, diplomatiska och ekonomiska åtgärder.
Det kan till exempel handla om propaganda som sprids via ryska mediebolag med syfte att påverka vår verklighetsuppfattning. Både beslutsfattare och allmänhet är måltavlor, skriver Säpo.
2017
Flera misstänkta fall av insiderspionage granskades av Säpo där personer misstänks ha anlitats av främmande makt för att samla in information från skyddsvärda verksamheter. Flera myndigheter brister i sitt säkerhetsarbete, skrev chefen Anders Thornberg.
Myndigheten har utrett flera fall av statligt styrda elektroniska angrepp mot myndigheter och företag av vikt för totalförsvaret – vilket enligt Säpos årsbok visar att det finns ”reella och allvarliga hot mot Sveriges säkerhet”.
2018
Hoten mot Sverige är större än de varit på många år och extremistmiljöerna växer, uppgav Säpo i sin årsbok.
Antalet personer i våldsbejakande extremistiska miljöer har på bara några år ökat från hundratals till tusentals. Enligt myndighetens analys kommer det mest troliga attentatshotet i Sverige fortfarande från ensamagerande gärningsmän med en våldsbejakande islamistisk ideologi. Det handlar om småskaliga dåd, med enkla medel och civila mål.
”Sverige bedöms vara ett legitimt men inte prioriterat mål för internationella terroristorganisationer”, enligt rapporten. Man pekar på att informationsutbytet med andra stater aldrig tidigare var så stort.