– Kina har de senaste fem åren gått från flyktingspionage till ett bredare intresse som handlar om den teknologi som de behöver för att stärka sin ekonomi. De är även aktiva när det gäller att försöka påverka svenska beslutsfattare, säger Daniel Stenling, chef för kontraspionaget vid Säkerhetspolisen.
Långsiktig strategi
Kinas industripolitik styrs av en långsiktig strategi, Made in China 2025, som ska göra Kina världsledande inom tio högteknologiska områden, som artificiell intelligens.
– Det är inte konstigt att Kina vill klättra för att bygga upp ett eget högteknologiskt kunnande. Men eftersom staten är starkt involverad kan det bli ojämna villkor i konkurrensen, säger Viking Bohman, Kinaanalytiker på Utrikespolitiska institutet.
Kina har de senaste åren gjort stora investeringar i Sverige, främst genom Geelys Volvo-affär. Nyligen avslöjade SvD att kinesiska företag köpt tre svenska halvledarbolag, varav två såldes av den svenska staten.
– Kinas mest avancerade teknikutveckling sker i landets privata näringsliv, inte i de statsägda bolagen. Men den kinesiska statens ambition är att öka samverkan mellan det civila näringslivet och försvarssektorn. All teknologi ska vid behov kunna utnyttjas militärt, säger Jerker Hellström, forskningsledare på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut.
Kina satsar stort på 5G, nästa generation av trådlösa system, med statligt stöd till forskning och utveckling. I USA, Australien och Japan har man förbjudit kinesiska leverantörer i sina 5G-nät. Den svenska regeringen vill nu skärpa säkerhetskraven.
– De operatörer som inte håller en hög säkerhetsstandard riskerar att inte få bygga 5G-nät eller att få sina licenser indragna, sa digitaliseringsminister Anders Ygeman (S) på onsdagen.
”Huawei ett säkerhetshot”
Den kinesiska telekomjätten Huawei anklagas av USA för att utgöra ett säkerhetshot. Påståendena har tillbakavisats av Gui Congyou, Kinas ambassadör i Stockholm, i SVT:s program Agenda.
I en debattartikel skriver ambassadören att Kinas mål inte är att dominera och hota andra länder.
EU vill skärpa kontrollen
Inom EU har man nu initierat granskningar av utländska bolag som vill investera i Europa.
– Sverige saknar möjligheter att granska investeringar men det pågår en översyn. Politiker och myndigheter behöver bli mer medvetna och hålla varandra underrättade, säger Jerker Hellström på FOI.
Risk att rymdprogram nyttjas militärt
Även när det gäller Kinas expansion i rymden finns farhågor. Sandra Lindström arbetar med omvärldsanalys inom rymdområdet på Totalförsvarets forskningsinstitut. Kina har ett samarbete med Sverige på rymdbasen Esrange i Kiruna.
– Kina visar en tydlig ambition och är en av de stora rymdnationerna. Kinas målsättning är att så långt som möjligt integrera civila och militära rymdresurser. Även om rymdprogrammet uppges vara civilt styrt finns uppenbara militära kopplingar. Risken finns att satelliter även används för militära ändamål, säger Sandra Lindström till SVT Nyheter.
Hotbilder mot Sverige – Säpos senaste årsrapporter
2016
Ryssland bedriver psykologiskt krig mot Sverige. Kina och Ryssland är de två stora aktörerna när det gäller elektroniska angrepp, enligt Säpos rapport.
Där talas om rysk ickelinjär krigsföring, det vill säga politiska, diplomatiska och ekonomiska åtgärder.
Det kan till exempel handla om propaganda som sprids via ryska mediebolag med syfte att påverka vår verklighetsuppfattning. Både beslutsfattare och allmänhet är måltavlor, skriver Säpo.
2017
Flera misstänkta fall av insiderspionage granskades av Säpo där personer misstänks ha anlitats av främmande makt för att samla in information från skyddsvärda verksamheter. Flera myndigheter brister i sitt säkerhetsarbete, skrev chefen Anders Thornberg.
Myndigheten har utrett flera fall av statligt styrda elektroniska angrepp mot myndigheter och företag av vikt för totalförsvaret – vilket enligt Säpos årsbok visar att det finns ”reella och allvarliga hot mot Sveriges säkerhet”.
2018
Hoten mot Sverige är större än de varit på många år och extremistmiljöerna växer, uppgav Säpo i sin årsbok.
Antalet personer i våldsbejakande extremistiska miljöer har på bara några år ökat från hundratals till tusentals. Enligt myndighetens analys kommer det mest troliga attentatshotet i Sverige fortfarande från ensamagerande gärningsmän med en våldsbejakande islamistisk ideologi. Det handlar om småskaliga dåd, med enkla medel och civila mål.
”Sverige bedöms vara ett legitimt men inte prioriterat mål för internationella terroristorganisationer”, enligt rapporten. Man pekar på att informationsutbytet med andra stater aldrig tidigare var så stort.