Svenska forskare har legat i framkant för att utveckla tekniker för att övervaka genetisk mångfald i många årtionden, och forskare vid Stockholms universitet har drivit på internationellt för en bättre bevakning av hotade arter globalt.
– Det här är själva grunden för biologisk mångfald, och nyckeln för arter att kunna överleva miljöförändringar och sjukdomar. Det är nödvändigt för att de ska kunna anpassa sig, säger Linda Laikre, professor i populationsgenetik vid Stockholms universitet.
Svenska älgar visar tecken på inavel
Just nu jobbar de bland annat med en omfattande studie av svenska älgar, med DNA-prover ända från 1800-talet som bland annat samlats in från museer.
Det blinkar gult på skärmen för älgar i södra Sverige. Där är populationen låg och i genvariationen syns tecken på inavel redan i proverna från 1980-talet.
– Vi undersöker det här närmare för att förstå vad det beror på. Men med de här metoderna kan vi se oroande tecken mycket tidigare än hittills. Det ger oss mer tid och bättre kunskap.
Har utarbetat enklare metoder
Alla länder har inte råd med DNA-baserad övervakning av mångfald. Men i juli i år visade ett internationellt forskarlag, med ett svenskt team lett av Linda Laikre, att det finns nya tekniker som ger alternativ.
Den stora globala studien visade att det går att övervaka hotade arter genetiskt – även på mer förenklade sätt, baserat på artpopulationernas storlek och antal. Det innebär att man kan samla in och använda redan befintliga studier där arter räknats och kartlagts, och få ett mer övergripande resultat.
Det möjliggör också storskaliga kartläggningar både nationellt och globalt. Och nu tar man hjälp av AI.
– Vi försöker automatisera övervakningen av tillgängliga observationsstudier – för att få ännu snabbare, billigare och mer effektiva metoder, som hela världen kan använda.
Allvarligt läge – men några ljusglimtar
Övervakningen har hittills visat att läget för vissa av de undersökta arterna är allvarligt. I Sverige undersöktes 120 arter, bland groddjuren bedömdes färre än hälften vara tillräckligt många för att kunna överleva på sikt.
– Men storleken på de här populationerna har ändå varit stabila över tid, vilket är uppmuntrande, säger Linda Laikre.
COP16 – FN:s toppmöte för biologisk mångfald – www.cbd.int
I veckan inleddes FN:s toppmöte för biologisk mångfald COP16 i Colombia, Under förra mötet 2022 kom världens länder överens om ett ramverk för att hejda artdöden och bevara jordens biologiska mångfald.
Då bestämdes bland annat att vi ska övervaka hotade arter på jorden systematiskt för att hejda dem från att dö ut. Ett led i arbetet är att se till att arterna har tillräcklig genetisk variation för långsiktig anpassning.
Svenska forskaren Linda Laikre har varit central i att lobba för bättre övervakning med DNA-baserade metoder för att säkerställa anpassningsförmåga. Nu har hon och fler svenska forskare och experter varit med i en global studie och utvecklat mer effektiva metoder för att hjälpa världens länder att hinna upptäcka hotade arter i tid.