– Ytterligare ett förlorat reformår, säger Kristdemokraternas talesperson Jakob Forssmed och hävdar att regeringens bild av ekonomin och arbetslösheten är för ljus, enligt Forssmed.

– Det är oroande att man har så höga utgiftstak, säger han.

Sveriges största utmaning är i stället den växande gruppen arbetslösa, utrikesfödda, funktionsnedsatta och äldre som står utanför arbetsmarknaden.

– Den största klyftan går mellan dem som har arbete och de som inte har arbete, och därför är det förvånande att regeringen inte gör mer åt det, säger Forssmed.

Liberalerna: ”En ny underklass växer fram”

Han får medhåll av Liberalerna som oroas av klyftan mellan utrikes och inrikes födda på arbetsmarknaden och menar att regeringen inte ser integrationsproblemen.

– Det allvarligaste är att det växer fram en ny underklass av ungdomar som inte gör någonting på dagarna, säger Mats Persson, ekonomisk-politisk talesperson för Liberalerna.

LÄS MER: Så blir budgeten för dig

Mats Persson pekar på att det finns nästan 300.000 utsatta personer som inte kommer in på arbetsmarknaden.

– Det är tydligast för de som är födda i andra länder och har kort utbildning. Inte ens hälften i den gruppen kommer in på arbetsmarknaden efter sju år i Sverige, säger han.

– Siffran är beklämmande lågt och manar till eftertanke.

Centerpartiet: ”Sverige glider isär”

Även Centerpartiet talar om ett tudelat Sverige.

– Regeringen sitter på läktaren medan Sverige glider isär. Landet klyvs mellan de som har jobb och de som är arbetslösa, mellan stad och landsbygd, mellan infödda och nyanlända, säger Emil Källström, ekonomisk-politisk talesperson i Centerpartiet till SVT Nyheter och fortsätter:

– I stället för att sänka trösklarna till jobb och göra det billigare att anställa, väljer Magdalena Andersson att höja skatterna på jobb och företagande med tiotals miljarder. Resultatet blir ett otryggt och kluvet samhälle med hundratusentals människor ute i kylan.

Dessutom varnar Emil Källström regeringen för att i höst lägga fram aviserade skatteförslag, till exempel en flygskatt.

-Pröva inte riksdagsmajoritetens tålamod i denna fråga. Backa från skatteförslagen, säger han.

Moderaterna: ”Mer sparande krävs”

Moderaterna kritiserar regeringen för att inte ta de offentliga finanserna på allvar. Att de nu stärks är direkt felaktigt, anser han.

– Det är inte regeringens strama, aktiva finanspolitik som lett till bättre finanser utan att vi gått från lågkonjunktur till högkonjunktur. Om vi skulle få en ny kris, så skulle vi ha dramatiska underskott framför oss. Det krävs bättre sparande under högkonjunktur, säger Ulf Kristersson, ekonomisk-politisk talesperson för Moderaterna.

– De har spenderat mer pengar än vad de borde ha gjort.

SD vill ha mer pengar till försvar och polis

Sverigedemokraterna tycker att vårändringsbudgetens tillskott till förlossningsvården, till försvaret och polisen är i rätt riktning, men för försvaret och polisen borde det vara betydligt mer.

– Vi kommer att ha mycket förstärkningar på de offentliganställda, säger partiets talesperson Oscar Sjöstedt (SD).

Kritik från Konjunkturinstitutet

Konjunkturinstitutets generaldirektör Urban Hansson Brusewitz är kritisk till att regeringen lägger så pass mycket pengar på vårändringsbudgeten. Så ska det egentligen inte få gå till om det inte hänt något särskilt.

– Det är inget lagbrott, men jag ställer mig frågande till att man avviker från intentionerna i budgetprocessen, säger han.

Normalt ska vårbudgeten bara innehålla ändringar för oförutsedda händelser. Huvudbudgeten läggs på hösten. Polisens ökade arbete och därmed ökade utgifter, är okej, men vad gäller mer pengar till skolan, förlossningsvården och klimatet är han betydligt mer tveksam.

Dåligt för jobben och företagandet

Och även Svenskt Näringsliv kritiserar budgeten. De anser att regeringens åtgärder är fel väg att gå och anser den vara dålig för jobb och företagande, det skriver arbetsgivarorganisationen i en kommentar till vårbudgeten.

”Dessa negativa effekter bortser regeringen från när de beräknar intäkterna till statskassan, vilket innebär att budgeten är en glädjekalkyl som inte lever inte upp till det finanspolitiska ramverket”, skriver Svenskt Näringslivs chefsekonom Bettina Kashefi.

LÄS MER: Sysselsättningsgraden slår rekord