Regeringen har svängt från att säga att ny kärnkraft ska byggas på marknadsmässiga villkor, till att säga att staten ska vara med och betala. Och målet är att det ska finnas två stora reaktorer redan om tio år och tio reaktorer till 2045. Men kraftbolagen har tvekat på grund av höga kostnader och osäkerheter. Därför har regeringen nu låtit utreda hur den ekonomiska risken ska delas mellan kraftbolagen och staten.
Förslaget som ska ge stöd till fyra stora reaktorer har tre delar:
- Statliga lån med låg ränta för byggkostnader. Staten står för 75 procent eller 300 miljarder kronor medan företagen står för 25 procent eller 100 miljarder kronor.
- Prisgaranti för elen. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/ kilowatttimme under 40 år. Går elpriset under den nivån står staten för mellanskillnaden. Det betalas genom en ny skatt på elkunderna. Går elpriset över 80 öre för staten överskottet.
- En fallskärm för bolagen. Om kostnaderna skenar anpassas de ekonomiska villkoren som räntor för att projektet ska fullföljas. Men blir det snabbt lönsamt får staten istället del av vinsterna.
Oklar nota
Vår uträkning i videon bygger på de värden som utredningen använt. Vissa forskare anser att utredningen har underskattat vad det kostar att bygga ny kärnkraft. I vissa länder har kostnaderna blivit mer omfattande. Men det gäller inte alla nybyggen.
Kostnader för ett större eller nytt slutförvar för avfallet är också oklar.
Utredaren föreslår ett garantipris på 80 öre/kWh. Men kraftindustrin vill ha ett så högt garantipris som möjligt och nu väntar troligen en förhandling med staten. Vattenfall uppskattar att ett första nytt kärnkraftverk kostar omkring en krona per kilowattimme utan statliga lån.
Till sist ska man komma ihåg att alternativet att inte bygga ny kärnkraft också kommer att kosta för hushållen när det behövs stora investeringar i elsystem och förnybar el.
Så vad som blir bäst och billigast finns inget enkelt svar på i dagsläget.
Så hur mycket skulle elräkningen kunna påverkas om det byggs kärnkraft enligt utredningens förslag? SVT:s klimatreporter Calle Elfström gör ett räkneexempel i videon ovan.
