En av de senaste årens hetaste frågor har varit hur människor som flytt till Sverige ska komma in på arbetsmarknaden. Nu verkar båda parterna vara överens.
– Vi har förhandlat fram ett förslag. Det förslaget är nu på förankring hos både arbetsgivarsidan och den fackliga sidan, säger Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare på IF Metall.
Anders Weihe, förhandlingschef för arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen, bekräftar att ett konkret förslag nu finns.
– Vi har kommit överens om en utgångspunkt för förhandlingarna med staten, en modell som gör det enkelt och som är en definierad kostnad netto för arbetsgivarna på 8.000 kronor.
Arbetsgivare betalar 8.000 kr
Förenklat går förslaget ut på att man utgår från en genomsnittlig lägstalön för alla branscher. Summan kan hamna på runt 19.500 kronor. Av den betalar arbetsgivaren 8.000 kronor, och inga andra skatter läggs på kostnaden. Resterande delen av lönen betalar staten, så att den anställde får ut lika mycket efter skatt som om bruttolönen hade varit 19.500 kronor.
Anställningarna ska vara i högst två år och ska övergå i en vanlig anställning med vanlig lön. Regeringen ser ut att vara beredd på kostnaden.
– Vi står inför jättestora utmaningar på arbetsmarknaden och min bedömning är att det är svårt att klara dem utan det aktiva stödet av ett avtal av den här typen mellan parterna. Regeringens inställning är att vi ska försöka komma överens om former som gör att det här blir verklighet, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S).
”Medverkar inte till lönedumpning”
Att avtalet skulle leda till lägre löner på marknaden stämmer inte enligt henne.
– Vi medverkar inte till lönedumpning, nej.
Men de som har ropat efter lägre ingångslöner för att få in nyanlända i arbete håller inte med arbetsmarknadsministern.
– Jag välkomnar det här. Det är ett genombrott om det är så att LO och Socialdemokraterna nu erkänner att lägre ingångslöner också kan ge fler jobb på arbetsmarknaden, säger Liberalernas partiledare Jan Björklund.
Facket: Finns risk för lägre löner
På IF Metall kan man se en risk med att modellen skulle kunna pressa ner lönerna i Sverige, men den risken är ändå värd att ta, menar förbundet.
– När arbetsgivaren får betala 8.000 kr så finns det naturligtvis en risk att det sätter press på lönerna neråt, men å andra sidan så är det också så att om vi har en massa människor i det här landet som är arbetslösa och är beredda att ta jobb för en billig penning, det kommer också sätta en press, och den pressen är på lång sikt mycket värre, säger Veli-Pekka Säikkälä.