Försvarsberedningen, bestående av representanter för de åtta riksdagspartierna, sakkunniga och experter, är överens om att det svenska försvaret både ska växa, och att det behöver gå snabbare.

– Det viktiga för mig är att understryka den enighet som finns, säger Hans Wallmark, försvarsberedningens ordförande, på en pressträff där beredningens slutrapport presenterades.

En stor vikt läggs vid att anpassa försvaret till de krav som Nato ställer på en allierad. Det ska ske med en rejält utökad budget.

Tillskottet kommer stegvis att öka till 52,8 miljarder kronor år 2030. Då beräknas den totala försvarsbudgeten bli 185 miljarder, vilket är 2,6 procent av BNP, enligt Natos definition.

Inget svar om värnpliktiga i Nato

Beredningen föreslår bland annat utbildning av fler värnpliktiga, från dagens 8 000 till 10 000 år 2030 och 12 000 år 2032.

En fråga har varit om värnpliktiga ska kunna användas i Natoinsatser och skickas utomlands även i fredstid. Det svaret skjuts på framtiden. Enligt Försvarsberedningen är ämnet komplext, och det råder ingen enighet bland partierna.

– Det behöver analyseras ytterligare, säger Hans Wallmark.

Det svenska luftförsvaret ska förstärkas för att möta nya typer av hot från bland annat drönare.

Beredningen vill snabbare få på plats två nya mekaniserade brigader. Ytterligare två brigader, en mekaniserad och en infanteribrigad, ska vara ”i allt väsentligt operativa” till 2030. I riksdagens beslut från 2020 skulle tre brigader vara på plats till 2030.

S föreslår beredskapsskatt

Hur allt ska finansierat är en fråga som hänger kvar i luften. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill se en beredskapsskatt på höga inkomster, men det vill inte regeringspartierna.

– De här beloppen är så stora att de riskerar att tränga ut andra angelägna behov i statskassan. Det finns en risk att skola, vård och omsorg drabbas, säger partiets försvarspolitiska talesperson Peter Hultqvist.

Se hela SVT:s livesändning här.