Utredaren Elisabet Falemo föreslår flera förändringar i regelverket för nätkoncessioner, det vill säga hur tillstånd ges för att bygga och driva elledningar.
– Energiförsörjningen måste bli en del av samhällsplaneringen. Vi har varit bortskämda med att det alltid funnits en överkapacitet, men nu måste man göra analyser av vilka behov som finns i framtiden, säger hon.
Räcker inte till i städerna
Stora städer som vuxit snabbt, som Stockholm och Malmö, står inför en snar elbrist om inte näten byggs ut. Men det är också viktigt att öka den småskaliga elproduktionen i hela landet för att elen inte ska behöva flyttas så stora sträckor. I dag produceras stora delar av vår el i norr men används mest i söder.
Därför föreslås bland annat att det blir möjligt att dela energi i interna nät mellan fastigheter. Det innebär exempelvis att ett kvarter kan ha gemensamma solceller som placeras i det bästa solläget. Det ska också ge möjligheten att i högre grad styra elförbrukningen till tider på dygnet där efterfrågan är lägre.
Konflikter med markägare
En fråga som upptar mycket tid i tillståndsprocessen är markåtkomst och ledningsrätt, där kraftbolagens och konsumenternas intressen kan krocka med markägarnas vilja och miljöhänsyn.
Ett steg för att korta processen innebär att företag ska få tillträde till marken för att göra undersökningar även innan tillståndet är meddelat. För att undvika konflikter med markägare ska det finnas tydliga underlag som visar vilket behov en ledning fyller bakom alla tillstånd.
Det ska också bli svårare för kommuner att fatta beslut om att flytta befintliga kraftledningar, vilket bland annat har skett i Döshult i Skåne och i Delsjön i Göteborg.
Anders Ygeman poängterar att kommuner och regioner är viktiga spelare.
– Många kommuner har varit bångstyriga och ställt upp hinder för ledningsutbyggnaden. Då är det märkligt när samma kommuner kommer och säger “Om 5-10 år har vi svårt att koppla upp våra brukare till nya elnät”. Om de har stoppat elledningen blir det svårt, säger han.
De nya reglerna ska träda i kraft den 1 januari 2021.