AI-Kommissionen levererar en önskelista på 75 punkter som svar på uppdraget från regeringen att föreslå hur utvecklingen och användningen av artificiell intelligens kan stärkas. Medskicket var att särskilt undersöka hur AI kan stärka konkurrenskraften och lösa den omöjliga ekvationen inom offentlig sektor: göra mer med mindre resurser.

Det sägs att ”det svenska musikundret” har den kommunala musikskolan att tacka och att ”det svenska IT-undret” kan spåras till ”hem-PC-reformen”. Nu hoppas AI-kommissionen att ett ”AI-under” ska ske igen genom en ny offentlig satsning.

Kompetensen ska stärkas genom statligt sanktionerade (”kvalitetssäkrade”) AI-verktyg som ska erbjudas gratis. Vilka verktyg det kan röra sig om nämns inte. I dag kostar det cirka 250 kronor i månaden för betalvarianten av chatbottar som ChatGPT, Gemini och Claude.

Ska det ske en offentlig upphandling där OpenAI, Google och Anthropic kan lägga bud på att bli den officiella svenska chatbotten? Det et är inte säkert att det är klokt att lägga skattepengar på att subventionera utländska techjättar och därmed cementera deras dominans.

Men det finns få eller inga alternativ från Sverige och Europa – USA har allt. Det är därför AI-kommissionen tillsattes: för att hitta vägar för Sverige att komma i kapp.

Det är inte en underdrift att tala om hur AI förändrar dagens samhälle lika omvälvande som när elektriciteten kom och vilka konsekvenser det fick på vardag, jobb och välstånd.

Men menar regeringen allvar med att Sverige ska bli en AI-nation som ligger högre än 25:e plats på rankinglistan över världens främsta, så får man inte göra som man gjorde med uppdraget till AI-kommissionen: utelämna skolan.

Har devisen ”från skärm till pärm” stått i vägen för att även låta kommissionen formulera lika skarpa förslag för hur skolan ska navigera rätt på AI-havet?

Kommissionen har klokt nog markerat tillbaka genom att ändå viga ett avsnitt åt hur viktigt det är att AI kommer in i skolan på rätt sätt och pekar på den pedagogiska potentialen som det har, bortom det vanliga snacket om att AI bara öppnar upp för fusk.

Precis som företag som är tidiga med att lära sig jobba på nya sätt med AI kommer vara vinnare, kommer de skolor och elever som gör det på ett klokt sätt också dra ifrån.

AI kan lyfta alla – men också riskera att öka klyftorna. Det är vägvalet regeringen fått tydligt serverat på sitt bord.