Arbetsmiljöverket har svarat på en JO-anmälan som fackförbundet Kommunal gjorde efter SVT:s avslöjande att myndigheten tonade ned sina krav på munskydd efter påtryckningar från kommunernas organisation SKR. Skrivelsen har generaldirektör Erna Zelmin-Ekenhem som avsändare men flera inblandade personer har fått lämna synpunkter.
Processen splittrade nämligen myndigheten. Det syns bland annat i synen på Folkhälsomyndighetens rekommendationer för skyddsutrustning, som i våras inte innehöll något hårt munskyddskrav.
Arbetsmiljöverkets ledning tyckte det var viktigt att visa att man inte avvek från rekommendationerna, för att undvika motstridiga myndighetsbudskap. Samtidigt fanns en ”intern diskussion” om att rekommendationerna ”inte riktigt var i linje med den kunskap som fanns i litteraturen” och kanske inte tillräckliga ”när det gällde att skydda arbetstagare mot ohälsa.”
”Naturligt” inte ta med facket
Varken fack eller skyddsombud fick vara med i processen som ledde fram till att munskyddskraven tonades ned.
Nu förklarar Arbetsmiljöverket att det var ”naturligt” att samverka med SKR utan facket, eftersom man redan samverkade med SKR i den ”nationella pandemigrupp” där flera myndigheter ingår men facket inte är med.
Men man beklagar ändå att Kommunal ”uppfattat att de blev förbigångna”.
Skrivelsen uttrycker också viss ånger över utspelet. ”I efterhand kan Arbetsmiljöverket se att det kunde ha varit bättre att avstå från en sådan publicering, eftersom den tycks ha lett till större oklarhet än klarhet”.
Ville inte tysta någon
När munskyddskravet skulle upp i domstol gjorde Arbetsmiljöverkets medicinska expert en forskningsgenomgång som landade i att ”visir ensamt inte skyddar” mot smittan. Den slutsatsen kom aldrig med till yttrandet till domstolen. Där hette det i stället att man skulle avgöra lokalt om det räckte med visir.
Men enligt den nya skrivelsen har Arbetsmiljöverket hela tiden sett munskydd under visir som ett minimikrav. ”Detta blev dock inte helt tydligt” i domstolsyttrandet.
Bakgrund: Detta visade SVT:s granskning
Den 7 april förbjöd Arbetsmiljöverket arbete nära covid-patienter på Serafen om inte personalen bar både visir och munskydd. Det beskrevs i ett protokoll den 8 april som ”minsta godtagbara nivån” för skyddsutrustning.
Några veckor senare lät det annorlunda. Då skrev myndigheten i en inlaga till förvaltningsrätten att att man skulle avgöra lokalt inför varje arbetsmoment ”om ett visir ger tillräckligt skydd” (SVT:s kursivering).
Däremellan hade myndigheten utsatts för omfattande påtryckningar från arbetsgivarsidan. Bland annat hade kommunernas organisation SKR kallat Arbetsmiljöverket och tre andra myndigheter till ett möte där man framhållit att kravet gick längre än Folkhälsomyndighetens dåvarande rekommendationer. Enligt den nya redogörelsen var SKR oroliga för att munskyddskravet ”skulle komma att sättas i system” på andra arbetsplatser.
Myndighetens medicinska expert skrev ett expertutlåtande som kom fram till att visir ensamt inte skyddar mot smittan, men den slutsatsen kom inte med i yttrandet till domstolen och själva utlåtandet togs bort från myndighetens diarium. Det lades senare tillbaka efter att SVT begärt ut det. I den nya skrivelsen beklagar man att hanteringen kan uppfattas som ”rörig” men man menar att den följt gängse rutiner för offentliga diarier.
Arbetsmiljöverkets chefsjurist har i ett mejl – som hon senare raderat – motiverat agerandet att man måste försöka ”linjera” med Folkhälsomyndighetens rekommendationer, för att undvika en ”svår debatt” om motstridiga myndighetsbudskap.
Numera rekommenderar Folkhälsomyndigheten både visir och munskydd vid all nära vård och omsorg av covidpatienter, ett ställningstagande som Arbetsmiljöverket välkomnat.