Köerna till barn- och ungdomspsykiatrin (Bup) är för långa. Förra året klarade inget landsting regeringens målsättning om att genomföra en första bedömning inom 30 dagar.

Ing-Marie Wieselgren, samordnare för psykisk hälsa på Sveriges kommuner och landsting (SKL), menar att tidiga insatser är jätteviktiga, annars riskerar motivationen hos patienten att tryta samtidigt som besvären kan bli svårare att få bukt med. Hon tror att samhället ännu inte riktigt har förstått hur stor den psykiska ohälsan är.

– Det är fortfarande en sjukvård som är väldigt inriktad på att laga kroppen. Vi har heller inte förstått att psykisk hälsa och kroppslig hälsa hör ihop, säger hon.

Räcker inte

Just nu räcker resurserna inte till, utan det saknas både pengar och kompetens. Men enligt Ing-Marie Wieselgren är fler insatser på väg, SKL har kommit överens med socialdepartementet om förstärkningar både på specialistnivå och inom primärvården. Hon har emellertid svårt att säga om det räcker.

– Det gäller till en början att alla de här resurserna verkligen utnyttjas för psykisk hälsa och ohälsa.

Inte hittat rätt kompetens

Som det är i dag används extrapengarna som är vikta för barn och ungdomars psykiska ohälsa olika ute i landstingen.

– På en del ställen kan verksamheterna säga tydligt att ”vi har fått mer resurser”, på andra ställen är det lite svårare att följa pengarna. På en del ställen är det nog så att man har fått pengarna, men de har inte hittat personal att anställa.

Så det finns i dag pengar som är tilldelade just för ungas psykiska ohälsa, men som kanske inte används till det?

– Ja, och ett skäl till det är att man inte har kunnat hitta rätt kompetenser att anställa.