Det finns ett tiotal mottagningar som tar emot krigs- och traumaskadade flyktingar, och tillgången till vården är ojämn.
SVT Nyheter har varit i kontakt med flera verksamhetschefer, läkare och psykologer som arbetar vid de olika mottagningarna och de målar alla upp samma bild: Traumavården finns inte i hela landet, och det är ett problem när det nu kommer fler människor än någonsin till Sverige.
Ing-Marie Wieselgren är nationell psykiatrisamordnare på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Hon är den som är ansvarig för hur psykvården ser ut i våra kommuner och landsting. När det gäller just traumavården för flyktingar är hon kritisk.
– Jag ser att det är väldigt akut. Och det som bekymrar mig mest är att vi inte är tillräckligt snabba nu. Behoven ökar väldigt fort och vi har redan ett system som är maximalt utnyttjat och i många fall överansträngt.
”Det räcker inte”
Traumavården måste byggas ut, enligt Ing-Marie Wieselgren. Och det snabbt.
– Jag tycker att vi ska bygga ut en allmän traumavård som kan möta olika typer av trauman, men som måste ha en bra multikulturell kompetens.
Det finns kommuner och landsting som har utvecklat bra metoder för att ta hand om traumatiserade flyktingar som kommer, säger Ing-Marie Wieselgren.
– Men de räcker inte alls till de volymer vi har idag, så det motsvarar inte behoven.
Men om man vet om att läget är såhär akut, hur kommer det sig att man inte tänkt på det tidigare?
– Jag har fått signaler från specialistpsykiatrin under hela det här året om att man är orolig för situationen. Men det är som om hela samhället just nu är i någon typ av handlingsförlamning. Den måste vi kliva ur och sätta igång och göra det som behövs, och inte ha så mycket diskussioner.
Ska påbörja ett försök
SKL har ansökt till regeringen, och fått beviljat, att få göra ett försök i några landsting i hur man bättre kan organisera vården för flyktingar som kommer – för att ta reda på vad de har för behov så tidigt som möjligt.
– Vi kommer inte kunna bygga ut en tillräckligt stor traumavård för att möta behovet. Vi tycker att vi behöver bygga ut hälsoskolor, kompetensen i primärvården och i elevhälsan – så att man kan göra mycket så tidigt som möjligt, säger Ing-Marie Wieselgren.
Förhoppningen är att man ska genomföra en pilot i ett landsting som har ett stort flyktingmottagande, och hitta en bra modell som man sedan kan sprida till resten av landstingen till våren.
– Vi behöver också utnyttja den kompetens som finns hos den grupp som kommer. Det finns många välutbildade med rätt sorts utbildningar som vi skulle kunna använda, eftersom vi har ont om psykiatriker, psykologer och allmänläkare. Vi kommer att behöva titta på nya sätt att jobba.