– Informationen måste bli tydligare och spridas smidigare, summerar socialminister Lena Hallengren (S).
Sommarens brist på litium, som förskrivs till personer med bipolär sjukdom, är ett av många exempel på så kallade restnoteringar, det vill säga när tillverkaren inte kan leverera ett läkemedel. För närvarande är 357 preparat restnoterade hos Läkemedelsverket, vilket naturligtvis skapar problem både för patienter och vård- och apotekspersonal.
Bland de läkemedel som inte går att uppbringa finns blödningshämmande medel och läkemedel som används vid lungsjukdomen kol, lunginflammation eller migrän.
Snabbare varsel
För att dämpa de negativa effekterna ger regeringen Läkemedelsverket i uppdrag att snabbare kunna varsla om medicinbrist.
– Uppdraget innebär att skapa en formell struktur för samverkan mellan alla involverade – läkemedelsbolag, distributörer, apotek och vården. De har redan en dialog, men den måste formaliseras. Alla i kedjan ska känna till vilken roll de har, säger Lena Hallengren.
Alternativa behandlingar
Läkemedelsverket ska dessutom förbättra sin informationsspridning vid en kritisk bristsituation.
– Det handlar om att i mycket större utsträckning vägleda sjukvården om alternativa behandlingar. Det kommer att spara tid för personalen som i dag får lägga alltför mycket tid och kraft på att själva finna alternativ, säger Lena Hallengren.
Hon betonar att uppdraget, som regeringen fattar beslut om på torsdagen, inte motverkar restnoteringarna i sig. Det arbetet fortgår parallellt.
– Läkemedelsverket har ett samarbete med myndigheter i andra länder och frågan diskuteras också i EU-kretsen och globalt, säger Hallengren.
Som en följd av bristen på litium har Läkemedelsverket infört möjlighet till en generell licens, vilket underlättar för vårdgivare att ersätta medicinen med andra, utländska läkemedel som inte är godkända i Sverige.